Bolagsrätt

Begreppet koncern har olika betydelse och definieras lite olika i olika lagar men begreppet har framförallt betydelse för redovisningsreglerna och i aktiebolagsrätten. Det svenska koncernbegreppet avser bara koncerner där moderbolaget är svenskt aktiebolag.

Två eller flera företag kan tillsammans utgöra en koncern där ett av företagen är koncernens moderbolag och de övriga dotterbolag. Det karaktäristiska för koncernen är att moderbolaget har ett bestämmande inflytande över dotterbolagen. Dotterbolag behöver nödvändigtvis inte vara ett aktiebolag utan kan vara handelsbolag- kommanditbolag, ekonomiska associationer eller motsvarande utländska associationer.

Begreppet koncern har olika betydelse och definieras lite olika i olika lagar men begreppet har framförallt betydelse för redovisningsreglerna och i aktiebolagsrätten. Det svenska koncernbegreppet avser bara koncerner där moderbolaget är svenskt aktiebolag.

Två eller flera företag kan tillsammans utgöra en koncern där ett av företagen är koncernens moderbolag och de övriga dotterbolag. Det karaktäristiska för koncernen är att moderbolaget har ett bestämmande inflytande över dotterbolagen. Dotterbolag behöver nödvändigtvis inte vara ett aktiebolag utan kan vara handelsbolag- kommanditbolag, ekonomiska associationer eller motsvarande utländska associationer.

Inflytandet kan moderbolaget ha genom direkt eller indriekt ägande och på olika sätt. Ofta handlar det om att moderbolaget råder över en större andel av aktierna i dotterbolagen men det kan även komma till uttryck på andra sätt. Exempelvis kan det grunda sig på en äganderätt som är förenad med en rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan, såsom ledningen i ett handelsbolag eller motsvarande.

Inflytandet kan moderbolaget ha genom direkt eller indriekt ägande och på olika sätt. Ofta handlar det om att moderbolaget råder över en större andel av aktierna i dotterbolagen men det kan även komma till uttryck på andra sätt. Exempelvis kan det grunda sig på en äganderätt som är förenad med en rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan, såsom ledningen i ett handelsbolag eller motsvarande.

Optionsprogram innebär att den anställde erbjuds en option på att förvärva aktier i bolaget. Optionsprogram och incitamentsprogram är väldigt vanligt i börsnoterade bolag men har även blivit populärt i startups och andra tillväxtbolag.

Optionsprogram/incitamentsprogram är ett sätt att både knyta sig an ny personal och bevara kompetens inom företaget men också skapa incitament för den anställde att se till så att det går bra för företaget. Ett optionsavtal ger rätt att under en viss angiven tid köpa eller sälja ett antal förubestämda aktier till ett fastställt pris. Det finns två olika typer av optioner, teckningsoptioner eller optioner som ställs ut av bolaget i fråga. I svensk rätt saknas lagstiftning kring optionsprogram. När det gäller optionsrätten är det därför särskilt viktigt att i detalj formulera avtalsvillkoren och även beakta en mängd olika situationer som kan uppstå under optionstiden; exempelvis vad som ska hända med optionerna om bolaget blir uppköpt.

Vi hjälper många bolag i frågor kopplade till options/incitamentsprogram. Kontakta oss gärna så ser vi hur vi kan hjälpa dig.

Optionsprogram innebär att den anställde erbjuds en option på att förvärva aktier i bolaget. Optionsprogram och incitamentsprogram är väldigt vanligt i börsnoterade bolag men har även blivit populärt i startups och andra tillväxtbolag.

Optionsprogram/incitamentsprogram är ett sätt att både knyta sig an ny personal och bevara kompetens inom företaget men också skapa incitament för den anställde att se till så att det går bra för företaget. Ett optionsavtal ger rätt att under en viss angiven tid köpa eller sälja ett antal förubestämda aktier till ett fastställt pris. Det finns två olika typer av optioner, teckningsoptioner eller optioner som ställs ut av bolaget i fråga. I svensk rätt saknas lagstiftning kring optionsprogram. När det gäller optionsrätten är det därför särskilt viktigt att i detalj formulera avtalsvillkoren och även beakta en mängd olika situationer som kan uppstå under optionstiden; exempelvis vad som ska hända med optionerna om bolaget blir uppköpt.

Vi hjälper många bolag i frågor kopplade till options/incitamentsprogram. Kontakta oss gärna så ser vi hur vi kan hjälpa dig.

Ja alltid. I aktieägaravtalet säkerställer parterna vad som är viktigt för dem som ägare och vilket syfte bolaget och delägarskapet ska ha och exempelvis vad som ska gälla om någon part i framtiden vill göra något annat och inte längre vill driva bolaget ihop. I aktieägaravtalet kan regleras hur styrelsen ska se ut och utses och hur såväl styrelsen som ev. VD-post och andra organ ska skötas. Även frågor om hur framtida finansiering ska ske och om det ska förekomma krav på kapitaltillskott och hur vinstutdelning ska ske är centrala frågeställningar som bör regleras i avtalet. Aktieägaravtalet bör även reglera hur partners ska få lämna över och disponera aktierna samt hur nya delägare ska tas in i bolaget s.k. förköps- och hembudsklausuler samt klausuler för "drag-along" och "tag-along"

Ja alltid. I aktieägaravtalet säkerställer parterna vad som är viktigt för dem som ägare och vilket syfte bolaget och delägarskapet ska ha och exempelvis vad som ska gälla om någon part i framtiden vill göra något annat och inte längre vill driva bolaget ihop. I aktieägaravtalet kan regleras hur styrelsen ska se ut och utses och hur såväl styrelsen som ev. VD-post och andra organ ska skötas. Även frågor om hur framtida finansiering ska ske och om det ska förekomma krav på kapitaltillskott och hur vinstutdelning ska ske är centrala frågeställningar som bör regleras i avtalet. Aktieägaravtalet bör även reglera hur partners ska få lämna över och disponera aktierna samt hur nya delägare ska tas in i bolaget s.k. förköps- och hembudsklausuler samt klausuler för "drag-along" och "tag-along"

Om du äger en kvalificerad andel i ett fåmansföretag omfattas du av 3:12 reglerna. Reglerna är regler kring beskattning av ägare i fåmansföretag och är en modell för hur en aktieägare som även är löntagare och anställd, kan ta ut i utdelning under den mer fördelaktiga gruppen inkomst av kapital. Denna grupp beskattas enbart till 20 % vilket är betydligt mindre än vid inkomst av tjänst. Regleringen är väldigt omdiskuterad och kritiserad. En ibland svårbedömd fråga är om en aktieägare har en kvalificerad andel eller inte och sedan gäller det att kunna ta fram det s.k. gränsbeloppet.

Vi på Fondia har kunskap och erfarenhet av hur dessa frågor ska tolkas och hanteras. Vi hjälper er gärna.

Om du äger en kvalificerad andel i ett fåmansföretag omfattas du av 3:12 reglerna. Reglerna är regler kring beskattning av ägare i fåmansföretag och är en modell för hur en aktieägare som även är löntagare och anställd, kan ta ut i utdelning under den mer fördelaktiga gruppen inkomst av kapital. Denna grupp beskattas enbart till 20 % vilket är betydligt mindre än vid inkomst av tjänst. Regleringen är väldigt omdiskuterad och kritiserad. En ibland svårbedömd fråga är om en aktieägare har en kvalificerad andel eller inte och sedan gäller det att kunna ta fram det s.k. gränsbeloppet.

Vi på Fondia har kunskap och erfarenhet av hur dessa frågor ska tolkas och hanteras. Vi hjälper er gärna.

Under avtalsförhandlingar, särskilt när det är är omfattande förhandlingar eller förhandlingar som berör känsligt informationsutbyte och dessutom pågår under lång tid, är det vanligt att parter tidigt vill säkerställa vilka villkor som ska gälla för avtalsförhandlingen. Parterna anger då i en avsiktsförklaring, s.k. letter of intent, sin förhandlingsvilja. Dokumentet fyller en viktig funktion eftersom det behandlar förhandlingens större frågor och ofta kompletteras avsiktsförklaringen med regler om sekretess och informationsskyldighet.

Frågan om dessa avsiktsförklaringar är juridiskt bindande är omdiskuterad. Men oavsett uppnås ett viktigt syfte då avsiktsförklaringen medför en form av moralisk bundenhet.

Under avtalsförhandlingar, särskilt när det är är omfattande förhandlingar eller förhandlingar som berör känsligt informationsutbyte och dessutom pågår under lång tid, är det vanligt att parter tidigt vill säkerställa vilka villkor som ska gälla för avtalsförhandlingen. Parterna anger då i en avsiktsförklaring, s.k. letter of intent, sin förhandlingsvilja. Dokumentet fyller en viktig funktion eftersom det behandlar förhandlingens större frågor och ofta kompletteras avsiktsförklaringen med regler om sekretess och informationsskyldighet.

Frågan om dessa avsiktsförklaringar är juridiskt bindande är omdiskuterad. Men oavsett uppnås ett viktigt syfte då avsiktsförklaringen medför en form av moralisk bundenhet.