Företrädares ansvar för bolagets skulder - del 2

Vad omfattar ansvaret?

Det skatterättsliga företrädaransvaret regleras i skatteförfarandelagens 59:e kapitel och avser tre olika situationer där en företrädare för en juridisk person, normalt ett aktiebolag, kan göras medansvarig för den juridiska personens betalningsskyldighet för skatter och avgifter. Den första situationen är om en juridisk person inte har gjort skatteavdrag med korrekt belopp eller inte har anmält att en person som har F-skatt egentligen är att betrakta som anställd hos utbetalaren. I normalfallet avser denna situation att utbetalaren, det vill säga den juridiska person som företrädaren kan göras ansvarig för, har betalat någon för utfört arbete utan att göra skatteavdrag trots att den som utförde arbetet inte hade någon godkänd F-skatt.

Den andra situationen avser att förfallodagen för den juridiska personens skatter eller avgifter har passerats.

Den tredje situationen, som är tätt knuten till den andra situationen ovan, avser det förhållandet att en juridisk person har lämnat oriktiga uppgifter som medför att denne tillgodoförts överskjutande ingående moms eller punktskatt med ett för stort belopp eller om ingående moms eller punktskatt har betalats tillbaka med ett för stort belopp (detta senare led syftar till ansökan om återbetalning som inte sker i en skattedeklaration).

Företrädaransvar kan aldrig göras gällande avseende skattetillägg om företrädaren redan omfattas av ett väckt åtal, utfärdat strafföreläggande eller beslut om åtalsunderlåtelse avseende samma felaktighet eller passivitet som ligger till grund för skattetillägget.

Vem kan göras ansvarig?

Både legala och faktiska företrädare kan göras ansvariga enligt reglerna om företrädaransvar. För aktiebolag är det styrelsen och VD som är legala företrädare. Legala företrädare kan oftast inte undvika företrädaransvar genom att delegera ansvar för ett visst område till någon annan.

Även sådana företrädare som inte är legala företrädare kan göras ansvariga enligt reglera om företrädaransvar. Dessa kallas faktiska företrädare. Vid bedömningen av om någon är en faktisk företrädare är det av vikt att bedöma vilken typ av inflytande denne har i verksamheten. Den som har ett betydande ekonomiskt intresse i den juridiska personen eller ett bestämmande inflytande, oftast i form av ägande, kan oftast vara en faktisk företrädare. Det bör dock också krävas att den faktiska företrädaren direkt eller indirekt är verksam i bolaget för att ansvar ska kunna göras gällande.

När kan ansvaret göras gällande?

När det gäller de två första situationerna ovan uppstår ansvaret vid den tidpunkt då skatteavdrag rätteligen skulle ha gjorts, respektive när skatterna eller avgifterna ursprungligen skulle ha betalats. Särskilt när det gäller skatter och avgifter kan det gå lång tid mellan det att skatterna eller avgifterna skulle ha betalats och när detta upptäcks, vanligtvis genom en skatterevision. Det innebär att legala och faktiska företrädare kan ha bytts under tiden. Det är då de som var företrädare vid den ursprungliga förfallodagen som kan göras ansvariga genom företrädaransvaret.

Om anstånd med betalning av skatter eller avgifter har medgivits på förfallodagen är det istället anståndets förfallodag som är relevant avseende vem som kan göras ansvarig.

Ansvar kan inte heller göras gällande om bolaget har vidtagit avvecklingsåtgärder senast på förfallodagen för skatter eller avgifter. Med avvecklingsåtgärder avses här ansökan om företagsrekonstruktion, ansökan om likvidation eller ansökan om konkurs.

Förutsättningar för ansvar

För att företrädaransvar ska kunna göras gällande krävs det att företrädaren har agerat antingen med uppsåt eller med grov oaktsamhet. För att en företrädare ska anses ha agerat med uppsåt ska denne ha varit medveten om att skatteavdrag inte gjorts eller att skatter eller avgifter inte betalats i rätt tid. En mycket mer vanlig situation är dock att företrädaren påstås ha varit grovt oaktsam. I praktiken har rekvisitet grov oaktsamhet fått ett brett tillämpningsområde. En styrelseledamot kan exempelvis sällan påstå att denne inte var ansvarig för skatteinbetalningar för att undslippa ansvar utan samtliga ledamöter förutsätts ha eller skaffa sig en insikt in bolagets ekonomiska ställning.

Vid bedömningen av grov oaktsamhet är det också av vikt vad företrädaren visste, eller borde ha vetat, om den juridiska personens ekonomiska ställning i stort. Om det till exempel har ansökts om betalningsföreläggande eller om skatter eller avgifter tidigare har betalats efter förfallodagar och företrädaren ändå har drivit verksamheten vidare talar detta starkt för att företrädaren har varit grovt oaktsam.

Om företrädaren däremot kort tid efter en förfallodag har vidtagit åtgärder för att avveckla verksamheten så talar detta emot att företrädaren varit grovt oaktsam.

Befrielse från företrädaransvar

Om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldighet. Denna regel tillämpas förhållandevis strikt. Om företrädaren saknar ägarintresse i den juridiska personen kan detta tala för att det föreligger särskilda skäl. Den enskilda situationen och vad man kunnat kräva av företrädaren beaktas i stor utsträckning. Ett påstående om att ett styrelseuppdrag endast varit av formell natur kan inte i sig medföra att det föreligger särskilda skäl. Förhållande som ålder, sjukdom eller bristande betalningsförmåga kan utgöra särskilda skäl men är beroende av den enskilda situationen (se också nedan avseende överenskommelser). Att ansvar görs gällande med ett oproportionerligt högt belopp kan medföra att det finns särskilda skäl att delvis befria från betalningsskyldighet. Likadant om företrädaren har vidtagit avvecklingsåtgärder men ändå ansetts vara grovt vårdslös.

Förfarandet och överenskommelser

Det är förvaltningsrätten som beslutar om företrädaransvar efter ansökan av Skatteverket. I normalfallet har Skatteverket innan det ansöker om företrädaransvar haft en kontakt med företrädaren för att diskutera betalningsskyldigheten. Skatteverket och företrädaren har också en möjlighet att ingå en överenskommelse avseende betalningsskyldigheten. Det avgörande för om en överenskommelse kan ingås är om det är processekonomiskt mer fördelaktigt att detta görs istället för att en process förs i domstol, till exempel om företrädaren inte har möjlighet att betala hela beloppet. Även andra faktorer kan spela in, så som företrädarens ålder eller hälsotillstånd, om det finns skäl för delvis befrielse eller om det finns utrednings- eller värderingssvårigheter avseende företrädarens tillgångar.

En överenskommelse som innebär att företrädaren ska betala ett lägre belopp än vad som kan förväntas vara utfallet av en dom från förvaltningsdomstol får bara ingås om Skatteverket bedömer att detta lägre belopp kan betalas. I annat fall saknas skäl att ingå överenskommelsen.

Om företrädaren fullföljer överenskommelsen med Skatteverket kan Skatteverket inte senare komma med ytterligare anspråk avseende de skatter och avgifter som omfattas av överenskommelsen. Det kan därför vara fördelaktigt att som företrädare försöka ingå överenskommelser.

Om en överenskommelse däremot inte följs, till exempel om betalning helt eller delvis uteblir, så faller överenskommelsen och Skatteverket har möjlighet att på nytt ansöka om företrädaransvar hos förvaltningsrätten.

Avslutning

Företrädares ansvar för skatter och avgifter är långtgående. Ändå är det något som många bolagsföreträdare saknar insikt om. Det är därför av vikt att varje företrädare för ett bolag skaffar sig en god insyn i bolagets ekonomi och dess betalning av skatter och avgifter. I det fall det finns misstanke om att bolagets ekonomiska ställning försämras måste företrädaren agera snabbt för att undvika ansvar. Vi på Fondia har lång erfarenhet av frågor kring företrädaransvar. Kontakt gärna oss om ni har frågor om hur ni ska agera om bolagets ekonomi försämras eller om ni har blivit kontaktade av Skatteverket med anledning av företrädaransvar.

Vi har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö