För investerare
Gå till MyFondia

Företrädares ansvar för bolagets skulder - del 1

En av fördelarna med att driva en verksamhet i aktiebolagsform är att ägarna normalt sett inte riskerar att privat förlora mer än det inbetalda aktiekapitalet. Det innebär dock inte att individer aldrig kan bli ansvariga för bolagets skulder och andra förpliktelser, inklusive obetalda skatter. I huvudsak är det styrelsen och andra företrädare som omfattas av detta ansvar.

I två artiklar kommer vår expert Björn Anefur att gå igenom när sådant ansvar kan bli aktuellt och vad ni som företrädare kan vidta för åtgärder för att undvika ett betalningsansvar. I denna första del skriver Björn om det personliga betalningsansvaret enligt aktiebolagslagen.

Personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen

Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning

Styrelsens ansvar enligt aktiebolagslagen är kopplat till bolagets ekonomiska ställning. Om styrelsen har skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning. Om bolaget har revisor måste revisorn också granska kontrollbalansräkningen. Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning föreligger också om Kronofogden har genomfört ett misslyckat utmätningsförsök av bolagets tillgångar.

Vid upprättandet av kontrollbalansräkningen får vissa justeringar göras. Framför allt får tillgångar redovisas till nettoförsäljningsvärdet, vilket kan medföra att bolagets egna kapital förbättras jämfört med vad bokföringen anger.

Den första och andra kontrollstämman

Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, så kallad kritisk kapitalbrist, måste styrelsen snarats möjligt kalla till bolagsstämma. På denna första kontrollstämma ska bolagets aktieägare ta ställning till om bolaget ska likvideras. Om det föreligger kritisk kapitalbrist och bolagsstämman beslutar att inte likvidera bolaget ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader från den första kontrollstämman. Till den andra kontrollstämman ske en ny kontrollbalansräkning tas fram. Om denna kontrollbalansräkning inte visar att bolagets egna kapital uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet ska bolaget likvideras.

Tvångslikvidation

I det fall bolagsstämman vid den andra kontrollstämman inte beslutade att likvidera bolagets trots att kontrollbalansräkningen visade att det egna kapitalet understeg det registrerade aktiekapitalet har styrelsen en skyldighet att inom två veckor från den andra kontrollstämman inge en ansökan om likvidation till tingsrätt. Detsamma gäller om en andra kontrollstämma inte hålls inom åtta månader från den första kontrollstämman. En ansökan om likvidation kan även göras av en enskild styrelseledamot, VD, revisor eller aktieägare.

Vad utlöser det personliga betalningsansvaret?

Styrelsens ledamöter kan bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser om de inte upprättar en kontrollbalansräkning i tid, inte kallar till en första kontrollstämma eller inte ansöker om tvångslikvidation när sådan skyldighet föreligger.

I normalfallet är det vanligast att ett personligt betalningsansvar uppkommer för att en kontrollbalansräkning inte har upprättats när så krävs. Lagen anger att en kontrollbalansräkning ska upprättas genast när styrelsen har skäl att anta att det föreligger kritisk kapitalbrist. Vad genast i detta sammanhang innebär är inte helt klart och hänsyn måste tas till bolagets verksamhet och omfattning. I praktiken bör genast innebära någonstans mellan två till åtta veckor och ju mer tid desto mer komplex verksamhet som bolaget bedriver.

Det är heller inte alltid klart när styrelsen har skäl att anta att det föreligger kritisk kapitalbrist. Med tanke på att styrelsen har ett ansvar för att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation krävs det att styrelsen regelbundet kontrollerar bolagets ekonomi, till exempel genom månads- eller veckorapporter. Det bör därför inte kunna gå särskilt lång tid från det att bolaget närmar sig kritisk kapitalbrist till dess att styrelsen har skäl att anta att så är fallet. Bedömningen avseende skäl att anta görs utifrån hur en normalt aktsam styrelse hade bedömt relevant information och att denna även aktivt ser till att ta del av sådan information. Det går således inte att undvika ett personligt betalningsansvar genom att medvetet, eller av slarv, hålla sig oinformerad.

Betalningsansvarets omfattning

Det personliga betalningsansvaret avser bolagets samtliga förpliktelser som uppstår från det att styrelsen inte har genomfört någon av de åtgärder de är skyldiga till och består sedan fram till dess att åtgärden har vidtagits (”ansvarsperioden”). Det är först när den tidsperiod som styrelsen har på sig att vidta åtgärden har löpt ut som ansvarsperioden inleds. Om styrelsen har skäl att anta kritisk kapitalbrist är det först när tidsperioden genast löpt ut (alltså cirka två till åtta veckor) och om ingen kontrollbalansräkning har upprättats som ansvarsperioden inleds.

Betalningsansvaret omfattar bolagets samtliga förpliktelser som uppstår under ansvarsperioden. Vid enstaka köp av varor eller tjänster är det oftast enkelt att bedöma när en förpliktelse uppstår. När det gäller löpande avtal, som till exempel hyresavtal, är det inte lika enkelt. Högsta domstolen har bedömt att för ett hyresavtal som gäller för bestämd tid och som inte ensidigt kunde sägas upp så har förpliktelsen uppstått redan vid avtalets ingående. Om ansvarsperioden börjar gälla efter denna tidpunkt bör betalningsansvaret inte gälla för hyror som ska betalas under ansvarsperioden.

Möjligen något förenklat kan man säga att betalningsansvaret omfattar sådana skulder som uppstår under ansvarsperioden och som bolaget hade kunnat undvika. Förutom de redan nämnda enstaka köpen av varor eller tjänster kan det till exempel röra sig om att underrätta en underentreprenör om att bolaget har betalningssvårigheter så att underentreprenören har möjlighet att stoppa sitt arbete.

Betalningsansvaret är individuellt och solidariskt med övriga ansvariga. Det innebär att en borgenär kan kräva en enskild ledamot på full betalning. Om flera ledamöter har varit personligt betalningsansvariga för denna skuld har den ledamot som betalat skulden en rätt att genom regress kräva övriga ledamöter på betalning för deras andelar.

Ansvarsperiodens avslut

Det personliga betalningsansvaret upphör som tidigare nämnts om styrelsen vidtar de åtgärder som gjort att ansvarsperioden påbörjades. Ansvarsperioden avslutas också om en ansökan om tvångslikvidation lämnas till tingsrätt, om en kontrollbalansräkning som visar att bolagets egna kapital uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet läggs fram på bolagsstämma eller om bolagsstämman, bolagsverket eller domstol beslutar om likvidation. Av praxis framgår det också att ansvarsperioden upphör om bolaget försätts i konkurs eller om en årsredovisning som visar att bolagets kapital är återställt läggs fram på ordinarie årsstämma

Undvikande av betalningsansvar

En styrelseledamot kan undvika ett personligt betalningsansvar trots att korrekta åtgärder inte vidtagits om ledamoten kan visa att denne inte har varit försumlig. Som nämnts ovan har varje styrelseledamot en skyldighet att hålla sig informerad om bolagets ekonomiska ställning. Endast i undantagsfall, som till exempel när ledamoten har fått felaktig eller vilseledande information och saknat grund för att ifrågasätta denna, kan en ledamot anses inte ha varit försumlig om det inte har upprättats en kontrollbalansräkning i tid. Om ledamoten däremot har varit sjuk under längre tid och inte haft möjlighet att ta del av informationen anses denne normalt sett inte ha varit försumlig.

En ledamot kan också visa att denna inte har varit försumlig genom att reservera sig mot styrelsemajoritetens beslut om att till exempel inte upprätta en kontrollbalansräkning eller kalla till bolagsstämma.

Betalningsansvaret upphör också om inte en stämningsansökan avseende ansvaret ges in till tingsrätt eller en ansökan om betalningsföreläggande lämnas till kronofogden inom tre år från det att förpliktelsen som ansvaret avser uppstod.

Övriga företrädares ansvar

Den som har vetskap om att det löper en ansvarsperiod för styrelsen och ändå handlar för bolagets räkning omfattas av samma personliga betalningsansvar som styrelsen. Det kan till exempel röra sig om en VD som har vetskap om att det föreligger kritisk kapitalbrist och att styrelsen valt att inte kalla till en första kontrollstämma. Övriga företrädares ansvar följer styrelsens. Om styrelsen vid ett senare tillfälle vidtar åtgärder som medför att ansvarsperioden upphör så upphör även övriga företrädares ansvar.

Även aktieägare kan bli personligt betalningsansvariga om de deltar i ett beslut om att fortsätta bolagets verksamhet trots att bolaget ska tvångslikvideras. Sådant ansvar avser förpliktelser som uppstår mer än två veckor efter att den andra kontrollstämman har hållits eller borde ha hållits.

Avslutning

Som framgår av denna artikel så ställs det höga krav på en styrelse att hålla sig informerad och att vara aktiv. För att skydda sig själva bör styrelsen därför säkerställa att bolagets verksamhet är organiserad på ett sätt som möjliggör för styrelsen att löpande hålla koll på bolagets ekonomiska ställning. Om Bolaget äger tillgångar vars faktiska värde klart överstiger det bokförda värdet kan det också vara en god idé att regelbundet genomföra värderingar av dessa för att underlätta arbetet med att ta fram en kontrollbalansräkning om så skulle behövas.

Reglerna kring personligt betalningsansvar är komplicerat och en styrelse måste agera skyndsamt. Det är därför bra att så fort som möjligt vidta åtgärder om det börjar gå dåligt för bolaget. Vi på Fondia har lång erfarenhet av frågor kring personligt betalningsansvar och obestånd. Kontakta gärna oss så hjälper vi er på bästa sätt. Det gäller också om du som borgenär vill göra gällande ett personligt betalningsansvar mot någon styrelseledamot.  

Vi har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö - välkommen till Fondia!

Betalningsansvar
ABL