Kommersiella avtal

Som utgångspunkt behövs ofta sekretessavtal (på engelska non-disclosure-agreement, NDA). Även om det finns skyddslagstiftning, ex. lagen om företagshemligheter där företag ges ett visst grundskydd så är det skyddet ofta otillräckligt. Det är väldigt vanligt med sekretessavtal kopplade till olika typer av avtal. Även fristående sekretessförbindelser förekommer ofta exempelvis i samband med föravtal vid företagsförvärv tills dess parterna har ingått ett slutligt avtal, i anställningsavtal eller i aktieägaravtal.

Ömsesidigt bindande sekretessavtal är ofta viktigt vid föravtal inför företagsförvärv. Sekretessåtaganden som enbart binder den ene parten är vanligt i avtal mellan uppdragstagare och uppdragsgivare, anställningsavtal och i samband med avtalsförhandlingar. Även när en idé eller uppfinning ska presenteras för en investerare, köpare eller samarbetspartner är ensidiga sekretessåtaganden ofta centrala.

Som utgångspunkt behövs ofta sekretessavtal (på engelska non-disclosure-agreement, NDA). Även om det finns skyddslagstiftning, ex. lagen om företagshemligheter där företag ges ett visst grundskydd så är det skyddet ofta otillräckligt. Det är väldigt vanligt med sekretessavtal kopplade till olika typer av avtal. Även fristående sekretessförbindelser förekommer ofta exempelvis i samband med föravtal vid företagsförvärv tills dess parterna har ingått ett slutligt avtal, i anställningsavtal eller i aktieägaravtal.

Ömsesidigt bindande sekretessavtal är ofta viktigt vid föravtal inför företagsförvärv. Sekretessåtaganden som enbart binder den ene parten är vanligt i avtal mellan uppdragstagare och uppdragsgivare, anställningsavtal och i samband med avtalsförhandlingar. Även när en idé eller uppfinning ska presenteras för en investerare, köpare eller samarbetspartner är ensidiga sekretessåtaganden ofta centrala.

Syftet med sekretessavtal är flera. Exempelvis ska det försäkra parten/parterna om att en person eller ett företag som får del av känslig information också behandlar informationen konfidentiellt, det vill säga inte avslöjar information om avtalet eller dess innehåll till någon utomstående. Sekretessavtalet kan även förtydliga vilken typ av information som ska vara sekretessbelagd och på så vis kan man undvika tvister kring frågan om vilken information som är konfidentiell information. Man bör även i avtalet tydliggöra hur länge åtagandet ska gälla och vilken konsekvens det ska få om en part bryter mot sekretessåtagandet. Vi på Fondia är vana vid att hjälpa företag med att upprätta sekretessavtal och fristående sekretessförbindelser. Kontakta oss gärna så ser vi hur vi kan hjälpa dig.

Syftet med sekretessavtal är flera. Exempelvis ska det försäkra parten/parterna om att en person eller ett företag som får del av känslig information också behandlar informationen konfidentiellt, det vill säga inte avslöjar information om avtalet eller dess innehåll till någon utomstående. Sekretessavtalet kan även förtydliga vilken typ av information som ska vara sekretessbelagd och på så vis kan man undvika tvister kring frågan om vilken information som är konfidentiell information. Man bör även i avtalet tydliggöra hur länge åtagandet ska gälla och vilken konsekvens det ska få om en part bryter mot sekretessåtagandet. Vi på Fondia är vana vid att hjälpa företag med att upprätta sekretessavtal och fristående sekretessförbindelser. Kontakta oss gärna så ser vi hur vi kan hjälpa dig.

Entreprenadavtal ingås ofta mellan en beställare och en entreprenör för utförande av exempelvis bygg-/anläggnings- eller installationsarbeten. Det är oerhört vktigt att ett avtal ingås skriftligen där omfattning av arbetena, pris, tider, ansvar, garantier, betalningsvillkor m.m. tydliggörs. Det är särskilt viktigt när bägge parter är företag då det inte finns någon lagstiftning som reglerar utförande av tjänster företag emellan. Ofta hänvisar parterna till något av standardavtalen AB 04 (utförandeentreprenad) ABT 06 (totalentreprenad) eller ABS 09 (konsumententreprenad). Rör det sig om underentreprenöravtal hänvisas ofta till standardavtalen AB-U 07 eller ABT-U 07. Alla standardavtal är framtagna för att skapa en balans mellan parterna varför ändringar i dessa i möjligaste mån bör undvikas om denna balans ska upprätthållas. Om ändringar ändå ska göras måste det tydligt framgå vad det är för ändringar och i vissa fall är det även viktigt att ändringarna anges på rätt ställe i kontraktshandlingarna för att de ska vara giltiga.

Vi på Fondia är vana vid att upprätta, granska och revidera alla typer av entreprenadavtal. Kontakta oss gärna för mer information.

Entreprenadavtal ingås ofta mellan en beställare och en entreprenör för utförande av exempelvis bygg-/anläggnings- eller installationsarbeten. Det är oerhört vktigt att ett avtal ingås skriftligen där omfattning av arbetena, pris, tider, ansvar, garantier, betalningsvillkor m.m. tydliggörs. Det är särskilt viktigt när bägge parter är företag då det inte finns någon lagstiftning som reglerar utförande av tjänster företag emellan. Ofta hänvisar parterna till något av standardavtalen AB 04 (utförandeentreprenad) ABT 06 (totalentreprenad) eller ABS 09 (konsumententreprenad). Rör det sig om underentreprenöravtal hänvisas ofta till standardavtalen AB-U 07 eller ABT-U 07. Alla standardavtal är framtagna för att skapa en balans mellan parterna varför ändringar i dessa i möjligaste mån bör undvikas om denna balans ska upprätthållas. Om ändringar ändå ska göras måste det tydligt framgå vad det är för ändringar och i vissa fall är det även viktigt att ändringarna anges på rätt ställe i kontraktshandlingarna för att de ska vara giltiga.

Vi på Fondia är vana vid att upprätta, granska och revidera alla typer av entreprenadavtal. Kontakta oss gärna för mer information.

Under avtalsförhandlingar, särskilt när det är är omfattande förhandlingar eller förhandlingar som berör känsligt informationsutbyte och dessutom pågår under lång tid, är det vanligt att parter tidigt vill säkerställa vilka villkor som ska gälla för avtalsförhandlingen. Parterna anger då i en avsiktsförklaring, s.k. letter of intent, sin förhandlingsvilja. Dokumentet fyller en viktig funktion eftersom det behandlar förhandlingens större frågor och ofta kompletteras avsiktsförklaringen med regler om sekretess och informationsskyldighet.

Frågan om dessa avsiktsförklaringar är juridiskt bindande är omdiskuterad. Men oavsett uppnås ett viktigt syfte då avsiktsförklaringen medför en form av moralisk bundenhet.

Under avtalsförhandlingar, särskilt när det är är omfattande förhandlingar eller förhandlingar som berör känsligt informationsutbyte och dessutom pågår under lång tid, är det vanligt att parter tidigt vill säkerställa vilka villkor som ska gälla för avtalsförhandlingen. Parterna anger då i en avsiktsförklaring, s.k. letter of intent, sin förhandlingsvilja. Dokumentet fyller en viktig funktion eftersom det behandlar förhandlingens större frågor och ofta kompletteras avsiktsförklaringen med regler om sekretess och informationsskyldighet.

Frågan om dessa avsiktsförklaringar är juridiskt bindande är omdiskuterad. Men oavsett uppnås ett viktigt syfte då avsiktsförklaringen medför en form av moralisk bundenhet.