Entreprenad – Motparten har inte ställt avtalad säkerhet, kan vi häva avtalet?

Johanna Nilsson
Insikter
21 mars 2024

I ekonomiskt osäkra tider, när såväl beställare som entreprenörer löper högre risk att drabbas av likviditetsproblem, ställs frågan om möjligheten att kräva säkerhet av sin avtalspart än mer på sin spets. Säkerheten kan exempelvis bestå av en bankgaranti, en fullgörandeförsäkring eller en moderbolagsborgen. Men; om parterna avtalar om att säkerhet ska ställas men en part inte rättar sig efter detta, vad finns då att göra?

I alla typer av avtalsförhållanden – även mot konsumenter – kan man komma överens om att säkerhet ska ställas. I byggbranschens standardavtal AB 04/ABT 06, som gäller i kommersiella avtalsförhållanden, återfinns särskilda bestämmelser gällande säkerheter.

Säkerhet enligt AB 04/ABT06

Av AB 04/ABT 06 (kap. 6 § 21) framgår att om entreprenören eller beställaren enligt avtalet är skyldig att ställa säkerhet för sina förpliktelser ska säkerheten lämnas till motparten inom två veckor efter det att avtal har träffats. Den säkerhet som entreprenören ska ställa ska, om inget annat har avtalats, gälla för ett belopp om 10 % av kontraktssumman under entreprenadtiden och 5 % för tid därefter fram till två år efter att entreprenaden har godkänts. Den säkerhet som beställaren ska ställa ska, om inget annat avtalats, gälla för ett belopp om 10 % av kontraktssumman.

Parterna kan förstås avtala om andra belopp och giltighetstider, till exempel att säkerheten ska gälla för hela garantitiden om 5 år. Beställaren behöver dock tänka på att utställande av en bankgaranti eller tecknande av en försäkring kommer med en kostnad för entreprenören. Detta kan komma att påverka prissättningen av entreprenaden eftersom entreprenören kommer att vilja ha täckning för den kostnaden.

Om en part inte ställer ut avtalad säkerhet inom den tid som parterna har kommit överens om finns knappast någon annan påföljd som i förlängningen kan bli aktuell mer än att häva avtalet. Enligt AB 04/ABT 06 har beställaren respektive entreprenören vid utebliven säkerhet rätt att häva kontraktet vad gäller återstående arbeten (kap. 8 § 1 punkten 5 respektive § 2 punkten 3). Entreprenören kan även avbryta arbetet upp till en månad givet att hävningsrätt redan finns (kap. 8 § 3). Men hur självklar är denna hävningsrätt?

Två Hovrättsavgöranden gällande hävning på grund av utebliven säkerhet

Hovrätten över Skåne och Blekinge (dom av den 19 december 2019 i mål nr T 401-19)

I aktuell hovrättsdom hade en beställare ingått avtal med en entreprenör om att bygga bostäder på råvindsutrymmen i två av beställarens fastigheter. För avtalet gällde ABT 06. Arbetet påbörjades direkt efter att avtalet hade ingåtts. Beställaren hävde efter 2,5 månader avtalet. Till stöd för att det fanns rätt att häva hänvisade beställaren bland annat till att entreprenören, trots flera påminnelser, inte hade ställt ut avtalad bankgaranti.

Entreprenören hade flera förklaringar till varför någon bankgaranti inte hade ställts ut. Bland annat menade entreprenören att beställaren inte hade lämnat uppgifter som entreprenören hade efterfrågat för att ordna med bankgarantin och att en bankgaranti inte heller hade varit nödvändig eftersom beställaren hade hållit inne betalning som säkerhet. Ingen av dessa omständigheter befriade dock, enligt tingsrätten och hovrätten, i och för sig entreprenören från sin skyldighet att ställa ut en bankgaranti.

En fråga som domstolen hade att ta ställning till var emellertid om det var ett väsentligt avtalsbrott att entreprenören inte hade ställt ut bankgarantin? Av ordalydelsen i ABT 06 framgår i och för sig inte att hävning på grund av utebliven säkerhet kräver att avtalsbrottet är väsentligt. Domstolen menade emellertid att det är en allmän avtalsrättslig princip att hävning förutsätter ett väsentligt avtalsbrott och att ett avsteg från detta borde ha framgått uttryckligen av avtalet. Eftersom utebliven säkerhet är medtaget som en särskild hävningsgrund i ABT 06 menade domstolen dock att ett sådant avtalsbrott vanligtvis bör betraktas som väsentligt – givet att hävning sker vid eller i nära anslutning till fristens utgång.

I det aktuella fallet hade beställaren dock väntat 2,5 månader in i arbetet med att häva avtalet. Beställaren hade även varit passiv och före hävningen inte agerat på ett sätt som visade på att denne ansåg att frågan om bankgarantin var en viktig fråga. Vad entreprenören hade lagt fram till försvar talade vidare emot ett avsiktligt eller vårdslöst agerande från denne. Dessa omständigheter sammantagna ledde till slutsatsen att avtalsbrottet inte kunde anses väsentligt.

Hovrättens bedömning var därför att den omständigheten att entreprenören inte hade ställt ut avtalad bankgaranti inte utgjorde ett väsentligt avtalsbrott som gav beställaren rätt att häva parternas avtal.

Svea Hovrätt (dom av den 26 februari 2024 i mål nr T 12562-22)

I ett nyligen avgjort mål i Svea hovrätt hade en entreprenör hävt avtalet med en beställare och konsument. Till stöd för hävningen hänvisade entreprenören bland annat till att beställaren inte hade lämnat mellan parterna avtalad bankgaranti. Arbetet hade dock trots detta påbörjats.

I konsumenttjänstlagen, som var tillämplig på fallet, finns inte några bestämmelser gällande ställande av säkerhet, eller påföljder i anledning av att avtalad säkerhet inte har utställts. Entreprenören menade dock att dröjsmål med ställande av säkerhet skulle jämställas med dröjsmål med betalning, vilket enligt konsumenttjänstlagen kan ge rätt att häva. Entreprenören sökte i frågan stöd i Köplagens 48 §, som just jämställer avtalad säkerhet med betalning.

Eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens förmån ansåg hovrätten dock inte att några liknelser kunde dras från Köplagen och hovrätten bedömde att entreprenören inte hade haft rätt att häva avtalet i anledning av den uteblivna bankgarantin. Noteras kan att hävningsrätt även kan föreligga om det finns starka skäl att anta att konsumenten inte kommer att betala i tid. För hävning på denna grund krävs dock en hög grad av sannolikhet – exempelvis konstaterat obestånd. I det aktuella fallet hade konsumenten delbetalat i tid enligt avtalet och några starka skäl att misstänka kommande betalningsdröjsmål kunde inte konstateras.

Slutsatser och rekommendation

Utifrån domstolarnas bedömning i ovan rättsfall är vår rekommendation att reagera direkt på om en avtalspart underlåter att ställa avtalad säkerhet i tid. I entreprenader där AB 04/ABT 06 gäller finns visserligen en avtalad hävningsrätt kopplad till att säkerhet inte ställs i tid. Som framgår av återgivet hovrättsavgörande riskerar denna hävningsrätt dock att gå förlorad om beställaren alltför länge förhåller sig passiv.

Även i kommersiella förhållanden utanför AB 04/ABT 06 bör det vara möjligt att häva för det fall att motparten inte ställer överenskommen säkerhet. I dessa fall finns exempelvis inget hinder mot att göra jämförelser till Köplagen, där ställande av säkerhet jämställs med betalning. Även i dessa fall krävs dock väsentlighet, vilket som vi sett kan påverkas av parternas agerande.

När det kommer till konsumenter är det svårt att häva ett avtal på grund av att konsumenten inte ställer ut avtalad säkerhet - åtminstone när arbetet väl har påbörjats. För det fall att entreprenören anser att ställande av säkerhet är av avgörande betydelse bör entreprenören istället villkora igångsättningen av arbetet med att avtalad säkerhet först ställs ut och därefter följa upp att så också sker innan något arbete påbörjas.

Om Fondias entreprenadteam

Fondias entreprenadjurister kan hjälpa till med exempelvis framtagande av avtalsvillkor för att minska din riskexponering, bistå med rådgivning i frågor som uppstår inför, under och efter ditt projekt samt vägleda om du misstänker att din avtalspart riskerar att hamna på obestånd eller försättas i konkurs eller om så redan har skett. Ta gärna kontakt med oss.

Hur kan vi hjälpa dig?

Vi vill gärna höra mer om era legala behov. Kontakta oss via mail, telefon eller boka ett kostnadsfritt möte redan idag!