Redogörelse över HD-dom; Processrättsligt viktig fråga rörande rättskraft
En dom där entreprenören hade begärt ytterligare betalt för arbete, men förlorat, utgjorde hinder för beställaren att senare begära ersättning för avhjälpandekostnader.
Högsta domstolen meddelade den 8 juni 2021 (NJA 2021 s. 407) ett intressant och processrättsligt viktigt beslut gällande den s.k. rättskraften av en tidigare meddelad dom.
Målet i korthet
I den aktuella tvisten hade en entreprenör först väckt talan mot en beställare om ytterligare betalning för utförda arbeten. Beställaren bestred entreprenörens krav och gjorde, i första hand, gällande att begärd betalning var oskälig och, i andra hand, att beställaren i vart fall hade en fordran på ersättning för avhjälpandekostnader som skulle kvittas mot en eventuell tillkommande betalning. Entreprenören förlorade målet redan på den första grunden, eftersom domstolen inte fann det visat att skäligt pris översteg vad beställaren redan hade betalat för arbetet. Frågan om beställarens rätt till ersättning för avhjälpandekostnader kom därför aldrig att prövas i målet.
Beställaren väckte därefter talan mot entreprenören om betalning för sina avhjälpandekostnader (samma kostnad som i det tidigare målet hade åberopats kvittningsvis). Entreprenören begärde emellertid att talan skulle avvisas på den grunden att frågan omfattades av den tidigare domens rättskraft. Efter att tingsrätten och hovrätten hade kommit fram till olika slutsatser prövade Högsta domstolen frågan och avvisade beställarens talan som redan rättskraftigt avgjord.
Beslutet utgör ett exempel på att det, för att undvika rättsförluster krävs en viss eftertanke om hur man utformar sin talan.
Högsta domstolens resonemang
Rättskraften innebär i korthet att något som en gång har blivit avgjort i en dom som vunnit laga kraft inte kan bli föremål för prövning i en ny rättegång. De frågor som omfattas av rättskraften är med andra ord (undantaget i extraordinära fall) en gång för alla avgjorda. Om talan ändå väcks om något som omfattas av rättskraften av en tidigare dom ska domstolen därmed avvisa talan.
Högsta domstolen skiljer i sitt beslut mellan en motfordran i processuell mening och invändningar mot själva betalningsskyldigheten.
En motfordran som åberopas för kvittning omfattas bara av rättskraften om den faktiskt har kommit att prövas i den tidigare domen. Om svaranden inte åberopar motfordran i målet, eller om den åberopas men inte kommer att prövas för att målet avgörs på en annan grund, är svaranden oförhindrad att återkomma med motfordran i ett senare mål. En motfordran skulle exempelvis kunna vara ersättning för en i entreprenaden uppkommen följdskada.
Annat är det enligt Högsta domstolen med invändningar mot själva betalningsskyldigheten. Den talan som entreprenören hade väckt i det första målet gällde beställarens betalningsskyldighet. Frågan om betalningsskyldigheten är i rättskraftshänseende odelbar, på så sätt att rättskraften även träffar olika invändningar som kan göras mot betalningsskyldigheten – oavsett om dessa har åberopats eller prövats i målet. Som invändningar mot betalningsskyldigheten räknar Högsta domstolen rätt till prisavdrag eller återbetalning, men även andra yrkanden som kan anses som alternativa och ekonomiskt likvärdiga till ett prisavdrag – som ett yrkande om ersättning för kostnader för att avhjälpa fel i tjänsten upp till det avtalade priset, oavsett om yrkandet har rubricerats som avhjälpandekostnad, skadestånd eller något annat.
Vad som anförs ovan påverkar dock inte senare inträffade förhållanden, exempelvis senare uppkomna fel, utan endast förhållanden som förelåg vid tiden för domen och därmed hade kunnat prövas i denna.
Slutsatser
Innebörden av Högsta domstolens beslut blir att en svarande i ett mål om betalningsskyldighet för utfört arbete som vill kunna göra gällande en rätt till prisavdrag, återbetalning eller ersättning för avhjälpandekostnader (eller annan alternativ och ekonomiskt likvärdig invändning mot betalningsskyldigheten) måste genstämma om detta i den första rättegången.
Domen belyser hur viktigt det är att utvärdera eventuella krav som kan finnas mot motparten i en pågående process och om – samt i så fall hur – dessa ska föras in i processen för att undvika negativa processuella effekter. Frågan är dock många gånger inte lätt och utöver processrättsliga överväganden tillkommer ofta frågor om föreliggande bevisning samt processekonomiska överväganden.
Vi i processgruppen på Fondia hjälper gärna till om du har några frågor. Vi har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö –Välkommen till Fondia!