Nya direktupphandlingsgränser och förenklad upphandlingslagstiftning

En direktupphandlingsgräns är det gränsvärde som avgör om direktupphandling får användas av den upphandlande myndigheten eller inte. Mellan den 1 januari (och endast under januari månad 2022) och 1 februari hade vi en direktupphandlingsgräns uppgående till 626 284 kronor (LOU) och 1 165 804 kronor (LUF/LUFS). Den 1 februari 2022 trädde dock det förenklade upphandlingsregelverket i kraft och direktupphandlingsgränsen höjdes då ytterligare samt dessutom förhållandevis rejält - till 700 000 kronor (LOU) och 1 200 000 kronor (LUF/LUFS).

Har ni direktupphandlade avtal idag som hade kunnat utökas om det inte vore för direktupphandlingsgränsen? Ett tips är att se över vilka avtal som nu skulle kunna utvidgas genom höjningarna!

För nationella upphandlingar under tröskelvärdena (ej att förväxla med direktupphandlingsgränserna - tröskelvärdena är de beloppsgränser som avgör vilka regler en upphandling som utgångspunkt ska följa (svensk rätt eller EU-rätt)) träder dessutom ett antal ändringar i kraft i upphandlingslagstiftningen. Den kanske största förändringen är att inga särskilda förfaranden längre kommer föreskrivas i upphandlingslagarna. Istället ska upphandlande myndigheter och enheter vara fria att utforma sina upphandlingar (i enlighet med de grundläggande principerna).

Ett antal bestämmelser försvinner från nationella upphandlingar i samband med den nya, förenklade, lagens införande (t.ex. förbud mot uteslutning på grund av företagsform, bestämmelser om anbudssökande och anbudsgivare som har deltagit i förberedelserna av en upphandling (”konsultjäv”), rätten att använda begränsad kontroll av leverantörer, om öppnande och prövning av anbudsansökningar och anbud samt regler om användande av tilldelningskriterier vid tilldelning av kontrakt. Delar av den ”gamla” lagstiftningen kommer fortfarande kunna tillämpas om de är i linje med de grundläggande principerna, men dessa delar är inte längre en del av lagen.

Etablerade upphandlingsregler som däremot finns kvar som laginnehåll är reglerna om transparent information, beslut samt kommunikation, möjligheten att lämna anbud i grupp kommer att finnas kvar precis som rätten att åberopa andra företags kapacitet. Dessutom har reglerna om tidsfrister, dialog, uteslutning samt reglerna om onormalt låga anbudspriser lämnats oförändrade.

Slutligen kan nämnas att en ny möjlighet till direktupphandling införts i upphandlingslagstiftningen, nämligen i situationen då en annonserad upphandling blivit överprövad och direktupphandlingen syftar till att täcka ett brådskande behov.

De nya upphandlingsreglerna trädde i kraft den 1 februari 2022.

Högsta Förvaltningsdomstolen ("HFD") meddelade den 10 januari 2022 dom i två mål, de s.k. ”Coopsevice-målen” (mål nr 6151-6159-20 och nr 196-21). Den stora nyheten rörde däremot inte frågan om takvolymer (som måste anges i ramavtalsupphandlingar) utan att anbudsgivare i vissa fall har en skyldighet att påpeka fel och brister i upphandlingsdokumentet redan under annonseringstiden. Om dessa fel/brister inte påpekats under annonseringstiden presumeras anbudsgivaren inte lida skada  av felen/bristerna i en efterföljande överprövningsprocess. Det betyder att om en anbudsgivare anser att det finns fel/brister i upphandlingsdokumentet så bör dessa fel/brister påpekas omgående och detta oavsett om anbudsgivaren med säkerhet vet att felen/bristerna nödvändigtvis kommer leda till skada.

Har ni frågor som rör offentlig upphandling eller entreprenad är ni alltid välkomna att höra av er till oss på Fondia!