Direktivet om due diligence för företag i fråga om hållbarhet: En milstolpe i EU:s hållbarhetsreglering

Genom CSDDD införs betydande skyldigheter för stora företag inom dess tillämpningsområde. Samtidigt ger direktivet lättnader genom att förhindra fragmentering av lagstiftningen, vilket eliminerar behovet för internationellt verksamma företag att anpassa sin verksamhet på grund av varierande nationella lagar. Viktiga förhandlingspunkter var bland annat direktivets tillämpningsområde, de skyldigheter som åläggs företagen och huruvida finanssektorn omfattas av direktivet.

De viktigaste bestämmelserna i direktivet är följande:

1. Tillämplighet på stora företag: Direktivet är direkt tillämpligt på stora EU-företag och moderbolag med en global omsättning som överstiger 450 miljoner euro och fler än 1000 anställda. Dessutom gäller direktivet för företag med franchise- eller licensavtal i EU med en global omsättning som överstiger 80 miljoner euro om minst 22,5 miljoner euro av dessa genererades av royalties. Företag utanför EU som når samma omsättningströsklar kommer också att omfattas.

2. Övergångsperiod: De nya reglerna kommer att börja tillämpas först på "First movers" senast 2027: företag med över 5 000 anställda och en omsättning på 1,5 miljarder euro, därefter på "Second round" senast 2028: företag med över 3 000 anställda och en omsättning på 900 miljoner euro, och på "Third round" senast 2029: företag med över 1 000 anställda och en omsättning på 450 miljoner euro. Franchise och licensiering samt enheter med EU-royalties på över 22,5 miljoner euro och en omsättning på över 80 miljoner euro kommer att omfattas av tillämpningsområdet senast 2029.

3. Processer för due diligence: Företag måste integrera riskbaserad "due diligence" i sina policyer, processer och riskhanteringssystem för att förhindra, avsluta eller mildra negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Dessutom måste företagen anpassa en övergångsplan för att anpassa sin affärsmodell till de begränsningar av den globala uppvärmningen som följer av Parisavtalet.

4. Inkludering av partners i leveranskedjan: Kraven på due diligence omfattar ett företags hela värdekedja, inklusive leverantörer i tidigare led samt distributions- och detaljhandelspartners i senare led.

5. Engagera intressenter: Företagen måste vidta lämpliga åtgärder för att på ett effektivt sätt samarbeta med sina intressenter under olika skeden av den riskbaserade due diligence-processen.

6. Klimatomställningsplan: Direktivet kräver att bolagen i tillämpningsområdet ska ta fram en klimatomställningsplan i linje med Parisavtalet, och som ska rapporteras enligt EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering – Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) Planen ska implementeras och ses över årligen, men det finns ingen separat rapportering av detta under CSDDD. Förberedelser för klimatplaner bör vara på gång, om det inte redan är gjort.

7. Civilrättsligt ansvar för skador: Direktivet fastställer civilrättsligt ansvar för företag för skador som uppstår till följd av att de åsidosätter sina skyldigheter att genomföra due diligence. De skadelidande kommer att ha rätt till full ersättning.

8. Administrativa sanktionsavgifter på 5%: Företag som inte fullgör sina skyldigheter kan drabbas av administrativa sanktionsavgifter som uppgår till högst 5% av deras globala årsintäkter.

9. Inverkan på offentlig upphandling: Efterlevnad av CSDDD kan bli ett kriterium vid utvärderingar av anbud i offentlig upphandling.

10. Indirekt påverkan på små och medelstora företag: Även om små och medelstora företag inte är direkt skyldiga, gör spridningseffekterna genom affärskedjorna att efterlevnaden indirekt får betydelse.

CSDDD syftar till att förena makt och ansvar och till att tvinga stora företag att skydda mänskliga rättigheter och miljön i sina affärsrelationer. Lagstiftningen syftar till att harmonisera med befintliga hållbarhetsregleringar, såsom direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD).

Det mesta av det regulatoriska fokuset kretsar kring hur företag som träffas av direktivet ska fullgöra sina skyldigheter att genomföra due diligence. Å andra sidan kan det i sammanhanget bli tal om sanktionsavgifter om dessa regler inte följs. Nationella lagstiftare har till uppgift att utse myndigheter som ansvarar för att tillse efterlevnaden, med en potentiell maximal sanktionsavgift på 5% av ett företags globala intäkter.

CSDDD måste nu också formellt godkännas av rådet, undertecknas och offentliggöras i EU:s officiella tidning. Den träder i kraft tjugo dagar senare. EU:s medlemsländer kommer att ha två år på sig, fram till mitten av 2026, att genomföra direktivets regler i sina nationella lagar. Övergångsbestämmelser kommer att spela en avgörande roll under denna period.

Företag rekommenderas att se över sina processer, organisatoriska ansvarsområden och mekanismer i leverantörskedjan för att säkerställa att de uppfyller kraven på due diligence. Viktiga överväganden omfattar riskhantering, konsekvensbedömningar avseende mänskliga rättigheter och miljö, miljöskyddsåtgärder och utvärdering av avtalsrisker.

Due Diligence-processen är ingen nyhet inom hållbarhetsarbetet, men CSDDD gör den juridiskt bindande och inför strikta dokumentationskrav. Själva processen består av sex steg, men de rättsliga bestämmelserna i CSDDD innehåller inte så många detaljer om innehållet i själva processen. Det finns internationell vägledning och resurser som kan vara till hjälp och Europeiska kommissionen kommer att publicera vägledning om bästa praxis och publicerad vägledning om modellavtalsklausuler. Företagen måste dock ta sig tid och anstränga sig för att förbereda, ändra eller finjustera dessa processer så att de överensstämmer med de nya reglerna.

Det är viktigt att notera att det ofta finns en direkt koppling mellan de nya reglerna för Corporate Due Diligence och andra initiativ och nya regleringar med hållbarhetstema. Det är viktigt att överväga de totala konsekvenserna av samtliga nya och ändrade regler.

Direktivet om diligence för företag i fråga om hållbarhet utgör en banbrytande utveckling inom EU-lagstiftningen och syftar till att positionera EU som en ledare inom ansvarsfulla och hållbara affärsmetoder. I takt med att direktivets detaljer och nationella implementeringar utvecklas är det nu dags att fortsätta eller börja planera för konsekvenserna.