Artikel 13 eller 14 GDPR vid kamerabevakning? Så undviker du dyra misstag.
)
)
Använder ditt bolag kamerabevakning, kroppsburna kameror eller andra observationstekniker i verksamheten? Då kan ett nytt avgörande från EU-domstolen få direkt betydelse för när och hur ni måste informera enligt GDPR – och vad som händer om ni gör fel.
I den här artikeln reder Emelie Zulfijaj ut skillnaden mellan artikel 13 och 14 GDPR, varför den är avgörande vid kamerabevakning och är intressant för dig som
använder kameror eller observationsteknik
verkar i publik eller personalintensiv miljö
vill undvika tillsyn, risk för sanktionsavgifter och förtroendeskador
behöver praktisk affärsjuridik – inte akademisk GDPR
Du hittar också en checklista i slutet!
Ett EU-avgörande som förändrar spelplanen för kamerabevakning
I december 2025 meddelade EU-domstolen förhandsavgörande i mål C-422/24, vilket klargör vilken informationsregel i GDPR som gäller när personuppgifter samlas in via kroppsburna kameror.
Målet gällde Storstockholms Lokaltrafik (SL), som använde kroppsburna kameror vid biljettkontroller. Kamerorna spelade kontinuerligt in bild och ljud, men materialet raderades automatiskt efter kort tid – om det inte sparades vid exempelvis hotfulla situationer eller utfärdande av tilläggsavgift.
Trots detta ansåg Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att SL hade brustit i sin informationsskyldighet enligt GDPR och beslutade om en administrativ sanktionsavgift på 16 miljoner kronor.
Den centrala frågan blev: ska sådan kamerabevakning omfattas av artikel 13 eller artikel 14 GDPR?
Varför är skillnaden mellan artikel 13 och 14 GDPR så viktig?
GDPR innehåller två olika regler för informationsskyldighet – och valet av artikel får stora praktiska konsekvenser.
Artikel 13 GDPR – information direkt
Artikel 13 gäller när personuppgifter samlas in direkt från den registrerade.
Det innebär att:
Informationen ska lämnas omedelbart vid insamlingen
Transparens krävs i realtid
Informationen kan inte skjutas upp
Artikel 14 GDPR – information i efterhand
Artikel 14 gäller när personuppgifter samlas in indirekt, till exempel från tredje part eller register.
Det innebär att:
Informationen kan lämnas senare, normalt inom en månad
Den personuppgiftsansvarige får större flexibilitet
I praktiken har många verksamheter hoppats att kamerabevakning ska falla under artikel 14. EU-domstolen satte nu tydligt ner foten.
EU-domstolens besked: Kamerabevakning är direkt insamling
EU-domstolen slog fast att personuppgifter kan samlas in direkt från den registrerade även genom observation – utan att personen själv gör något aktivt.
När en individ filmas av en kamera är det personen själv som är källan till uppgifterna, även om inspelningen sker automatiskt och utan dialog.
Slutsats: Kamerabevakning, inklusive kroppsburna kameror, omfattas som huvudregel av artikel 13 GDPR, inte artikel 14.
Domstolen hänvisade också till tidigare riktlinjer om öppenhet, som tydliggör att artikel 13 gäller både vid aktivt lämnande av uppgifter och vid kamerabaserad insamling.
Varför lägger GDPR så stor vikt vid transparens?
En central poäng i förhandsavgörandet är risken för dold eller fördröjd övervakning. Om artikel 14 skulle tillämpas på kamerabevakning finns en uppenbar risk att information lämnas först i efterhand – eller inte alls.
Detta strider mot GDPR:s grundläggande principer om:
öppenhet
förutsebarhet
skydd för den personliga integriteten
För företag handlar det i grunden om förtroende – både från anställda, kunder och allmänheten.
Så uppfyller du informationsskyldigheten enligt artikel 13 GDPR
EU-domstolen betonar att informationskraven kan uppfyllas på ett praktiskt och affärsmässigt sätt genom en så kallad skiktad informationsmodell.
Steg 1: Omedelbar information på plats
Den som befinner sig i ett kamerabevakat område ska direkt förstå att övervakning sker.
Detta görs vanligtvis genom:
tydlig skyltning
symboler för kamerabevakning
kort och begriplig text som innehåller bland annat information om vem som är personuppgiftsansvarig, ändamålet med behandlingen och var mer information finns.
Steg 2: Fördjupad information vid behov
Mer detaljerad information ska vara lätt att hitta, exempelvis via:
QR kod på skylten
länk till webbplats
informationsblad
Gäller detta bara kroppsburna kameror?
Nej. Även om domen rörde kroppsburna kameror är resonemanget relevant för all kamerabaserad observation, till exempel:
kameror i butiker
kamerabevakning på kontor
övervakning i kollektivtrafik
säkerhetskameror i fastigheter
Kort sagt: så fort personuppgifter samlas in genom direkt observation är artikel 13 GDPR utgångspunkten.
Checklista: Uppfyller er kamerabevakning GDPR?
Använd checklistan nedan som en snabb självkontroll:
Har ni identifierat om och var personuppgifter samlas in genom direkt observation?
Har ni bedömt att artikel 13 GDPR är tillämplig?
Finns tydlig skyltning där kamerabevakning sker?
Framgår det vem som är personuppgiftsansvarig?
Informerar ni om vad som registreras (bild, ljud eller båda)?
Anger ni ändamålet och rättslig grund?
Är mer detaljerad information lättillgänglig (QR kod eller webbplats)?
Är era bedömningar och rutiner dokumenterade?
Så hjälper Fondia dig att minska risken
EU-domstolens avgörande visar hur viktigt det är att göra rätt från början. Felaktig tillämpning av GDPR kan snabbt bli både kostsamt och förtroendeskadligt.
Fondias jurister hjälper dig bland annat med att:
kartlägga hur ni samlar in personuppgifter
bedöma om artikel 13 eller 14 GDPR gäller
ta fram tydlig och korrekt information till registrerade
införa praktiska rutiner för GDPR-efterlevnad
minska risken för kostsamma sanktionsavgifter
Kontakta vårt team av experter inom dataskydd för en genomgång av era rutiner och säkerställ att ni uppfyller informationsskyldigheten enligt GDPR. Kontakta oss här.