Spännande möjligheter och utmaningar i arkitektbranschen
Möjligheterna som AI (Artificiell Intelligens) teknik erbjuder som hjälpmedel och verktyg i olika branscher och sammanhang tycks vara oändliga. Detta gäller förstås även arkitektbranschen, där nya verktyg och bolag växer fram. Användande av AI teknik väcker också en rad juridiska frågor.
För arkitektbyråer är upphovsrättsskyddet till deras verk av stor betydelse, bland annat för att stärka verksamhetens konkurrenskraft och för att bygga värde i verksamheten. Om användningen av verktyg och hjälpmedel i form av AI-teknik blir alltmer utbredd inom arkitektbranschen kommer det att vara av central betydelse att kunna få upphovsrättsligt skydd. EU domstolen har i en rad rättsfall visat att man har en positiv inställning till frågan, men understrukit att enbart det AI-genererade verket inte räcker för upphovsrättsskydd. Man måste ha givit uttryck för sin kreativitet på ett originellt sätt och ha gjort ett antal fria och kreativa val inom ramen för det verk som skapas (se tex c-5/08 Infopaq, c-145/10 Painer mm) på ett sätt som går utöver vad AI-tekniken presterar. Det räcker alltså inte med att be AI-mjukvaran ta fram en 90-tals låt med synt och engelsk text, och sen hävda upphovsrätt.
Medan EU domstolen uttalat sig positiv för att verk skapade med hjälp av AI teknik skulle kunna få upphovsrätt, förklarade en amerikansk distriktsdomstol i förra veckan att detta inte är möjligt. Målet gällde ett överklagande av Stephen Thaler som dessförinnan fått avslag från USCO (US Copyright Office) på registrering av upphovsrättsskydd (copyright) på sitt AI system. Den amerikanska distriktsdomstolen uttalade att endast verk som har mänskliga upphovsmän kan få upphovsrättsskydd.
Hur man från juridiskt håll ställer sig till frågan om verk genererade med hjälp av AI-teknik kan få upphovsrättsskydd eller inte, kommer att få betydelse för situationer där en part menar att den andre utan tillstånd har använt sitt verk. Har inget upphovsrättsligt skydd uppstått, kan det då inte heller vara fråga om ett intrång i någon annans upphovsrätt.
Inte bara AI riskerar att ge arkitektbranschen huvudbry angående upphovsrättsfrågan, också införandet av EU:s copyrightdirektiv i svensk lagstiftning from 1 januari år, innebar flera inskränkningar i upphovsrätten. Under vissa förutsättningar får numera upphovsmän tåla att deras verk används inom ramen för forskning, undervisning och text- och datautvinning. Inskränkningar som möjligen kan innebära visualisering av upphovsmannens verk i ett bredare sammanhang. Utmaningen för arkitektbranschen, liksom för många andra branscher, lär bli att vända alla utmaningar till möjligheter.
Vi på Fondia har ett team med hög kompetens inom immaterialrätt och AI. Tveka inte att höra av er till oss om ni behöver hjälp med era frågor.