Ny utveckling avseende modeller för samtycke eller betalning
)
Författare: Ulla Hirvelä
Riktad annonsering som utförs av teknikjättarna har varit under en het diskussion de senaste åren. Meta introducerade den så kallade "consent or pay"-modellen enligt vilken en europeisk användare kan välja att betala för att använda plattformen utan annonser eller ge sitt samtycke till beteendebaserad annonsering. Diskussionen kring detta har fortsatt då Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) antog sitt yttrande (08/2024) på begäran av flera europeiska dataskyddsmyndigheter.
Frågan var i korta drag om denna modell kan utgöra ett giltigt samtycke på stora onlineplattformar som attraherar ett stort antal användare inom EES och där uppgifterna används för beteendebaserad annonsering. Det kanske inte kom som en överraskning att EDPB drog slutsatsen att detta arbetssätt "i de flesta fall" inte uppfyller kraven för ett giltigt samtycke enligt GDPR, enligt vilket samtycket måste vara frivilligt, specifikt, informerat och otvetydigt.
Yttrande från Europeiska dataskyddsstyrelsen
EDPB anser att samtycke eller betalningsmodeller som implementeras av stora onlineplattformar som Meta i allmänhet inte uppfyller villkoren för giltigt samtycke om användaren endast får två alternativ att välja mellan. Enligt EDPB:s ordförande Anu Talus bör onlineplattformar ge användarna ett verkligt val och konstaterar att de flesta användare kommer att samtycka till villkoren för att kunna använda tjänsten utan att förstå de fulla konsekvenserna av detta. Även om ett giltigt samtycke erhålls bör de allmänna principerna i GDPR, såsom nödvändighet, proportionalitet och öppenhet, respekteras.
Enligt EDPB kan personuppgifter inte betraktas som en handelsvara och att (endast) erbjuda ett avgiftsbelagt alternativ till en tjänst som innefattar behandling för beteendebaserad annonsering bör inte vara utgånsläget för personuppgiftsansvariga.
EDPB anger att personuppgiftsansvariga (med andra ord plattformarna) bör överväga att erbjuda ett likvärdigt alternativ som inte innefattar betalning, vilket innebär att ett samtycke inte kan anses vara giltigt om det inte finns något annat alternativ som anses vara lika bra. Det kan t.ex. handla om att använda samma tjänst med reklam som inte är riktad.
Vad händer härnäst?
Diskussionen kommer att fortsätta eftersom det icke-bindande yttrandet från EDPB varken är tvingande eller utgör ett avgörande i frågan. Vi måste därför invänta ett beslut från de dataskyddsmyndigheter som hänskjutit ärendet till EDPB (Nederländerna, Norge och Hamburg i Tyskland) eller från den irländska dataskyddskommissionen.
Det bör också noteras att yttrandet endast gäller "stora onlineplattformar" men EDPB uppgav att ytterligare vägledning kommer att publiceras under 2024 och då omfatta även mindre plattformar.
