Elektroniska signaturer i offentliga upphandlingar – vad gäller enligt eIDAS?
)
)
Elektroniska signaturer är idag en central del av digitala affärstransaktioner och offentliga upphandlingar i Sverige. Den första svenska lagen om elektroniska signaturer infördes för närmare 25 år sedan, och i maj 2024 trädde den uppdaterade eIDAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014) i kraft.
Men vad gäller egentligen för elektroniska signaturer i offentliga upphandlingar? Krävs det att signaturen är en så kallad avancerad eller kvalificerad elektronisk signatur, eller räcker en enkel elektronisk signatur?
Vad säger lagen om elektroniska signaturer i upphandlingar?
Lagen om offentlig upphandling (LOU) ställer inga direkta krav på att ett anbud måste undertecknas av anbudsgivaren. Däremot kan den upphandlande myndigheten ställa egna obligatoriska krav och riktlinjer, och det är vanligt att någon form av signatur krävs för att anbudet ska godtas.
Enligt eIDAS-förordningen skiljer man mellan tre typer av elektroniska signaturer:
Enkel elektronisk signatur (SES)
Avancerad elektronisk signatur (AES)
Kvalificerad elektronisk signatur (QES)
Trots denna indelning framgår det sällan tydligt i offentliga upphandlingar vilken typ av signatur som krävs, vilket kan leda till juridiska utmaningar.
Rättsfall: När en enkel elektronisk signatur inte godkändes
Ett nyligen prövat fall i Förvaltningsrätten i Göteborg (mål nr 14540-24) visar problematiken med enkla elektroniska signaturer i upphandlingar. En anbudsgivare bifogade en sanningsförsäkran som var signerad med en SES. Förvaltningsrätten ansåg dock att det inte kunde styrkas vem som hade signerat och att signeringen skett genom en handling av personen i fråga.
Typexemplet på en SES är en avsändarsignatur i ett e-postmeddelande. Enligt eIDAS-förordningen är en SES lika juridiskt giltig som en handskriven underskrift och får inte nekas enbart på grund av sin elektroniska form. Den ska även kunna användas som bevis i en tvist.
Trots detta bedömde förvaltningsrätten att det inte var tillräckligt att signaturen fanns på dokumentet. Domstolen betonade att en signatur även måste innefatta ett aktivt handlande från den signerande personen.
Bör SES användas i offentliga upphandlingar?
Sammanfattningsvis är reglerna kring elektroniska signaturer tydliga: SES ska vara tillräcklig vid signeringskrav, om inte annat anges i upphandlingsdokumenten.
Men bevisbördan vid en SES kan bli ett problem. Eftersom det kan vara svårt att styrka att rätt person har signerat dokumentet med en aktiv handling, rekommenderar vi att anbudsgivare använder avancerade eller kvalificerade signaturer i offentliga upphandlingar.
Behöver ni rådgivning inom offentlig upphandling?
Har du juridiska frågor kopplat till offentlig upphandling? Våra experter på Fondia hjälper er att navigera regelverket och säkerställa att era anbud uppfyller gällande krav.
)
)
)
)
