Vilka huvudsakliga risker finns det med att använda generativ AI vid upprättandet av kommersiella avtal?
)
Generativa AI-verktyg lovar snabbhet och lägre kostnader, vilket gör det förståeligt att man vill använda dem för att skriva ett första utkast för ett kommersiellt avtal. Språket ser ofta snyggt och bekant ut. Men för organisationer som verkar under svensk lag kan dessa verktyg innebära dolda risker som bara blir tydliga vid en ordentlig juridisk granskning. Gabriella da Silva Rondahl och Mathilde Lecomte förklarar i denna artikel varför.
Olikheter vad gäller jurisdiktion
De flesta AI-system är tränade på juridiskt material från många jurisdiktioner, dvs. olika länders rättssystem. Det gör att de ibland blandar in begrepp från common law-system med principer från civilrätten utan att skilja mellan dem. Svensk avtalsrätt är rotad i civilrätt och balanserar avtalsfrihet med rättvisa och domstolskontroll.
Villkor som är standard enligt engelsk eller amerikansk rätt kan därför vara ogiltiga enligt svensk rätt eller leda till andra konsekvenser än vad parterna avsett. Enligt 36 § avtalslagen kan domstolar justera eller ogiltigförklara oskäliga villkor när det finns obalans mellan parterna.
Ett vanligt exempel:
AI-verktyg genererar ofta villkor om ansvarsbegränsningar i USA-stil, som kan anses oskäliga enligt svensk rätt, även om de ser standardmässiga ut i en internationell mall. Ett AI-skapat avtal kan alltså se korrekt ut men inte vara verkställbart.
Avtal är sammanlänkade system
Ett kommersiellt avtal fungerar som en helhet där varje klausul påverkar andra. Om man ändrar ansvarsbegränsningen kan man behöva justera garantier, gottgörelser, försäkringsförpliktelser eller uppsägningsvillkor. Att korrigera ett AI-utkast kan därför kräva att man granskar och balanserar om flera relaterade bestämmelser – ibland ändra hela strukturen. Det kan bli mer tidskrävande än att skriva ett lämpligt avtal från början.
Brist på kommersiell kontext
AI förstår inte den verkliga affärsrelationen mellan part¬erna, förhandlingsdynamik, branschstandarder eller just er organisations riskprofil. Ett avtal kan vara juridiskt korrekt i abstrakta termer men kommersiellt opraktiskt. Det kan försvåra förhandlingar eller skapa oavsiktlig exponering.
Regulatoriska brister och brister inom efterlevnad
Kommersiella avtal i Sverige behöver ofta hantera dataskydd, branschspecifika regler, konkurrensregler, krav vid offentlig upphandling och hållbarhetsförpliktelser. AI-verktyg kan utelämna, generalisera eller misstolka dessa element, vilket kan leda till bristande efterlevnad eller ökad regulatorisk risk.
Den falska ekonomin
De förväntade besparingarna av att använda AI för avtalsutkast minskar ofta när en juridisk granskning görs för att säkerställa:
giltighet och verkställbarhet enligt svensk rätt
att avtalet följer de kommersiella målen
tydlig och konsekvent formulering
inkludering av nödvändiga regulatoriska bestämmelser
balanserad riskfördelning
Detta arbete kan överstiga det arbete som krävs för att skriva ett korrekt avtal från början. Potentiella framtida kostnader – tvister, icke‐verkställbara villkor eller försvagade affärsrelationer – kan bli mycket större.
Slutsats
Avtal fungerar som privaträttsliga avtal mellan parterna. Deras tillförlitlighet beror på juridisk kompetens, kommersiellt omdöme och noggrann samordning av varje klausul. Generativ AI kan stödja utarbetandet, men den bedömer inte verkställbarheten enligt svensk rätt och förstår inte hur ändringar påverkar helheten.
Att involvera kunniga jurister tidigt är därför inte bara en kostnad – det är en investering i klarhet, verkställbarhet och smidigare förhandlingar. Om er organisation funderar på hur ni säkert kan integrera generativ AI i ert avtalsarbete, kontakta Fondia för rådgivning och stöd.