För investerare
Gå till MyFondia

Teknikbolag förlorade rättegång mot upphandlande myndighet i fråga om olovlig användning av mjukvara

Fondia
Nyheter 15 september 2021

privacy

Parternas olika syn på avtalets giltighetstid, dess innehåll samt otydligheter kring definitioner av olika programvaror, lade grunden för en tvist där ett teknikbolag stämde Migrationsverket. Domstolens bedömning resulterade emellertid i att teknikbolaget förlorade.

Bakgrund 

Teknikbolaget hade utsetts till leverantör av ett antal biometristationer och passläsare för fastställande av identitet samt för utfärdande av identitetshandlingar. Migrationsverket och teknikbolaget ingick ett avtal vilket var giltigt till och med den 31 december 2019 med möjlighet till förlängning. Migrationsverket fortsatte att använda stationerna efter att avtalet löpt ut. Teknikbolaget stämde Migrationsverket då man menade att myndighetens rätt att använda mjukvaran löpte ut vid tiden för avtalets upphörande och att Migrationsverket ej aktivt sökt förlänga avtalet. Teknikbolaget yrkade i första hand på ersättning för den ytterligare period då myndigheten fortsatt att använda mjukvaran och i andra hand att det fortsatta användandet av mjukvaran skulle anses som upphovsrättsligt intrång.

Domstolens resonemang 

Domstolen gjorde bedömningen att Migrationsverket fått en nyttjanderätt till samtliga programvaror och att denna nyttjanderätt var obegränsad i tiden. Även om avtalet innehöll ett datum för upphörande, fastslog domstolen att avtalet även inkluderade förfrågningsunderlaget vilket angav att Migrationsverket skulle ges fullständig nyttjanderätt utan tidsbegränsning och då teknikbolaget svarat jakande på denna punkt, kom alltså domstolen fram till att Migrationsverket hade sådan nyttjanderätt utan begränsning i tiden. För att komma fram till sin ståndpunkt gjorde domstolen en helhetsbedömning där man bland annat sökte fastställa parternas gemensamma avsikt men man fastslog att denna var otydlig och endast kunde bedömas utifrån objektiva grunder. Att parterna hade tidigare avtalsförhållanden menade domstolen inte kunde inverka på hur parternas avsikt skulle tolkas i det specifika avtalet.

Teknikbolagets invändning om att sådan nyttjanderätt inte omfattar alla programvaror lämnade domstolen utan hänseende då det ansågs otvetydigt av förfrågningsunderlaget att sådan nyttjanderätt skulle avse samtliga programvaror. Med utgångspunkt i domstolens bedömning att Migrationsverket hade erhållit en nyttjanderätt utan begränsning i tiden och att denna nyttjanderätt omfattar alla programvaror, kunde domstolen inte komma fram till något annat beslut än att avvisa teknikbolagets yrkande om upphovsrättsligt intrång.

Vad bör teknikbolag tänka på i liknande situationer? 

Rättsfallet är intressant speciellt för bolag som ingår avtal om leveranser till upphandlande myndigheter. Att tydliggöra parternas gemensamma avsikt kan vara av stor vikt, även om parterna har tidigare avtalsförhållanden. Hur man som anbudsgivare svarar på de olika frågor som framställs i upphandlingsprocessen har också relevans, samt vad man då accepterar. Som framgår av domen, kan detta vara extra viktigt vad gäller programvaror eller tillgångar som innehas av externa parter. Rättsfallet tydliggör även att andra handlingar än enbart avtalsdokument kan utgöra avtalsinnehåll mellan parterna, t.ex. förfrågningsunderlaget. Vikt bör även läggas vid att specificera avtalets innehåll avseende olika sorters programvaror.