MyFondia VirtuellaJuristen

En introduktion till svensk upphovsrätt

”Only one thing is impossible for God: To find any sense in any copyright law on the planet”. Den amerikanske författaren Mark Twain hade en minst sagt dyster syn på reglerna kring upphovsrätt. Vår förhoppning med denna introduktion är att ge de personer som delar Mark Twains syn på upphovsrätten, samt övriga intressenter, en introduktion och en grundläggande förståelse för den svenska upphovsrättslagstiftningen.

Upphovsrättens framväxt

I sin vagga var upphovsrätten främst ett instrument för att skydda mer finkulturella konstnärliga och litterära verk. Allteftersom konst och kultur har utvecklats till en nöjesindustri som tar sikte på en global publik, har upphovsrätten förändrats.

Idag finns det ett överflöd av upphovsrättsligt skyddade objekt som gemene man dagligen kommer i kontakt med. I och med IT-samhällets framväxt och de globala kommunikationsmöjligheter som följer med, blir upphovsrätten än mer betydelsefull. En kopieringsprocess av en bok eller en tavla kunde tidigare ta lång tid i anspråk. Med dagens teknologi ligger däremot den typen av mångfaldigande endast ett knapptryck bort och verket kan med internets hjälp dessutom spridas till en global publik.

I en tidsålder då många av våra tillgångar är immateriella utgör upphovsrätten även ett viktigt skydd för många upphovsmäns tillgångar. Utan upphovsrätten skulle förmodligen ett incitament till nyskapande gå förlorat. Det är inte någon underdrift att påstå att upphovsrätten spelar en avgörande roll för skyddet och bevarandet av det IT-samhälle vi idag lever i.

Upphovsrätt i Sverige

Upphovsrätten regleras inom svensk rätt av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (förkortas till "URL"). Denna lag har i sin tur anpassats efter ett flertal internationella konventioner och EU-direktiv. Regleringen kring upphovsrätt är ett system som kombinerar den angloamerikanska och den kontinentaleuropeiska principen om upphovsrätt – copyright respektive droit d’auteur. Copyright bejakar främst kommersiella intressen medan droit d’auteur främst bejakar upphovsmannens ideella rätt.

Mot bakgrund av den utveckling som skett – såväl juridiskt i och med EU-inträdet som den tekniska utvecklingen – är upphovsrätten under ständig revidering för att hålla sig uppdaterad med samhället i övrigt. Av URLs 138 paragrafer är 68 stycken s.k. bokstavsparagrafer som tillkommit under årens lopp för att upprätthålla lagens aktualitet. Detta om något bör vittna om lagens kapplöpning med teknikutvecklingen.

Vad kan få upphovsrättsligt skydd?

En mängd olika objekt kan bli skyddade enligt den svenska lagen om upphovsrätt. Rör sig bland annat om:

  • skönlitterära eller beskrivande framställningar i skrift eller tal, exempelvis böcker eller ett filmmanus,
  • datorprogram,
  • musikaliska eller sceniska verk, exempelvis teater eller balett,
  • filmer,
  • fotografier,
  • byggkonst, och
  • brukskonst

Upphovsrätten har således en bred omfattning och kraven för att få upphovsrättsligt skydd är relativt lågt ställda i förhållande till andra immaterialrättsliga skydd, såsom skydden för patent respektive varumärken.

Originalitetskravet

För att avgöra frågan om upphovsrättsligt skydd ställs ett krav på originalitet från upphovsmannens sida. Originalitetskravet syftar till bland annat till att säkerställa att verket är tillräckligt individuellt.

För att avgöra om originalitetskravet är uppfyllt kan man använda sig av begreppet subjektiv nyhet . Framstår det för upphovsmannen som att denne genom sin egen personliga insats presterar ett verk kan upphovsmannen göra anspråk på sitt upphovsrättsliga skydd. På en EU-rättslig nivå motsvaras begreppet av ” upphovsmannens egen intellektuella skapelse ”. Detta begrepp är dock så pass brett att det även kan innefatta det svenska verksbegreppet.

Sammantaget kan sägas att det inte råder alltför stora svårigheter att erhålla upphovsrättsligt skydd under förutsättning att det inte rör sig om en ren kopia. Nedan sker en genomgång om vem som kan erhålla upphovsrättsligt skydd och vad det innebär.

Upphovsmannen

Det är den fysiska personen som skapar ett verk som är upphovsman till verket. Det är därför bara människor som kan få upphovsrätt till ett verk. Är det flera upphovsmän kan även en rätt till samägande uppstå. Samtidigt kan verk som skapas i ett anställningsförhållande under vissa förutsättningar tillfalla arbetsgivaren.

Upphovsmannen till ett verk får olika typer av rättigheter till verket. Man brukar oftast prata om upphovsmannens ekonomiska respektive ideella rätt. Utöver den ekonomiska och ideella rätten innehåller upphovsrättslagen även andra regler som syftar till att säkerställa att upphovsmännen får en hög skyddsnivå för sina verk. Bland dessa finns ett skydd mot åtgärder för att kringå tekniska lösningar upphovsmannen har satt upp för att exempelvis skydda ett datorprogram.

Den ekonomiska delen av upphovsrätten

Upphovsmannens ekonomiska rätt till ett verk innefattar:

  • rätten att framställa exemplar av verket (t.ex. genom kopiering), och
  • rätten att tillgängliggöra verket för allmänheten (exempelvis genom att bjuda ut verket till försäljning).

Rättigheterna är exklusiva för upphovsmannen. Upphovsmannen har med andra ord ensamrätt till verket. Detta innebär exempelvis att upphovsmannen får förbjuda eller tillåta att någon annan kopierar eller säljer verket. Upphovsmannen har dock ofta ett intresse av att tillåta att någon annan än han eller hon själv tillgängliggör verket. Tillåter upphovsmannen att t.ex. Spotify tillgängliggör en av hans eller hennes låtar på Spotifys tjänst, i utbyte mot ersättning, når upphovsmannen sannolikt ut till en långt större publik än om han eller hon själv hade skött tillgängliggörandet av verket.

Ensamrätten att framställa exemplar av ett verk, exemplarframställningsrätten, är en grundbult inom upphovsmannens rätt och har gett namn åt den engelska termen för upphovsrätt – copyright. Ensamrätten omfattar även tillfälliga exemplar av verket. Varje direkt eller indirekt samt tillfälligt eller permanent exemplar av verket, oavsett form eller metod – och oavsett om det handlar om hela verket eller bara en del av verket – omfattas av upphovsmannens ensamrätt till exemplarframställning. Vad som kan utgöra en exemplarframställning är på så vis utbrett. Exempelvis kan både en tidsbegränsad bild som skickas med Snapchat och en annan fil som lagras tillfälligt på datorn vara att anse som en exemplarframställning.

Rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten är den andra delen av den ekonomiska rätten och den kan i sin tur kan delas upp i fyra underkategorier. Offentligt framförande, offentlig visning, spridning av exemplar till allmänheten och överföring till allmänheten.

Den ideella rätten i svensk upphovsrätt

Upphovsmannens ideella och personliga intressen skyddas också av upphovsrättslagen. Skyddet finns inte på EU-nivå, utan återfinns endast i de nationella rättsordningarna. Den ideella rätten innefattar bland annat en rätt att bli namngiven och en rätt att inte bli kränkt genom sitt verk.

Upphovsmannens namngivningsrätt är kopplad till vad som följer av god sed , vilket kan innebära att rådande värderingar och praktiska omständigheter blir vägledande vid bedömningen. Det är därmed fråga om objektiva bedömningskriterier snarare än att upphovsmannens egen uppfattning avgör vad som utgör en kränkning av den ideella rätten. Däremot har Högsta domstolen uttalat att upphovsmannens uppfattning kan ha viss betydelse.

Vad som är god sed växlar beroende på vad det är för typ av verk. Visar man upp en tavla kan t.ex. en skylt med såväl tavlans som konstnärens namn anses vara god sed, medan upphovsmannens namngivningsrätt vid skapandet av ett datorprogram är mer begränsad.

Upphovsmannens rätt att inte bli kränkt innebär att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en sådan form eller i ett sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen. I rättspraxis har reklamavbrott i spelfilm utan regissörens tillåtelse samt uppsättning av beskurna affischer i ett pornografiskt sammanhang utgjort kränkning av upphovsmannens ideella rätt. Däremot faller parodier och travestier utanför den ideella delen av upphovsrätten.

Det kan även finnas ekonomiska aspekter av den ideella rätten. Rätten att bli omnämnd kan exempelvis bidra till att upphovsmannen får ett gott rykte. Något förenklat: ju bättre rykte en upphovsman har, oavsett om det gäller en programmerare eller konstnär, desto större värde får upphovsmannens tjänster.

Överlåtelse av upphovsrätt

Upphovsmannen kan välja att överlåta sitt verk till någon annan, helt eller delvis. Överlåtelsen kan även avse framtida verk, såsom en kommande bok i en populär bokserie.

Ett vanligt exempel på överlåtelse av upphovsrätt är licensavtal. Nästan alla datoranvändare har förvärvat en licens att nyttja ett program av t.ex. Microsoft. Vanligtvis är överlåtelsen begränsad till att nyttja verket och innehåller vanligtvis en begränsning i tid.

Den ideella rätten kan dock inte överlåtas, vilket köparen bör ha i beaktande vid nyttjandet av verket. Upphovsrättsliga överlåtelseavtal är speciella till sin karaktär och styrs av den så kallade specifikationsprincipen – endast det som framkommit i avtalet överlåts till motparten. Det finns därför anledning till att vara noggrann vid upphovsrättsliga överlåtelseavtal. Avtalen tolkas restriktivt och till förmån för den ursprungliga innehavaren av upphovsrätten.

Ställ en fråga till våra jurister
Våra 110 experter är redo för din juridiska utmaning.

Ställ en fråga till oss?

1. Vem är du?
2. Hur kan vi hjälpa dig?
Tack för kontakt!

Ställ en fråga till våra jurister

1. Vem är du?
2. Hur kan vi hjälpa dig?
Tack för kontakt!