MyFondia VirtuellaJuristen

Stämningsansökan

Om två parter inte kan komma överens, kan stämning väckas vid tingsrätt. En stämning kan avse det mesta – att du vill ha betalt för fakturan du ställt ut till kund eller att du vill fastställa att någon har en skuld till dig – men styrs av många och svåröverskådliga regler. Reglerna kan dels vara hänförliga till parterna, dels till föremålet för tvisten och kan avgöra vilken tingsrätt som har att döma i tvisten.

Parterna

Den som stämmer annan kallas kärande och den som blir stämd kallas svarande . Det är käranden som skriver stämningsansökan och på så sätt påkallar tvisten i domstol.

Yrkande och grunder

I stämningsansökan ska käranden ange vad denne yrkar. Ett yrkande riktas till domstolen och kan exempelvis anges så som följer: “Käranden yrkar att domstolen förpliktigar Svaranden att till Käranden utge 5 000 kronor” .

I en och samma stämningsansökan kan ett eller flera yrkanden anges. De kan också delas in i förstahands- och andrahandsyrkanden. Till varje yrkande måste också knytas en grund.

En grund förklarar varför käranden rättsligt har rätt till det som yrkas. Exempelvis kan en grund skrivas på så sätt att: “Käranden och Svaranden har ett avtal som anger att Svaranden ska ge Käranden 5 000 kronor, vilket ännu inte har skett” .

Yrkanden och grunder kommer senare genom svarandens svaromål att bemötas. Svaranden lämnar i sitt svaromål sin inställning till kärandens yrkanden och eventuella bestridandegrunder till bemötande av kärandens grunder.

Forumregler

Yrkande och grund är två av de viktigare beståndsdelarna i en stämningsansökan, men det finns en hel del annat som också behöver vara på plats. Exempelvis kan man inte stämma vem som helst var som helst. Det finns nämligen regler om vilken domstol som är behörig att avgöra tvisten – forumregler. Huvudregeln är att man stämmer in svaranden vid den tingsrätt vars domsaga (det vill säga upptagningsområde) omfattar den ort där svaranden är skriven eller har sitt säte. Denna huvudregel kan dock frångås genom ett antal specialbestämmelser, eller genom avtal.

Sakomständigheter

Efter det att yrkande och grunder är på plats och kontroll av forum genomförts, bör sakomständigheter anges. Sakomständigheter är sådant som den ena parten menar har inträffat och kan exempelvis bestå i en beskrivning av händelseförloppet. Motparten kan sedan bestrida (dvs förneka) de sakomständigheter som käranden angett eller vitsorda dem (dvs erkänna dem som korrekta i och för sig).

Bevisning

Till stämningsansökan kan även bifogas bevisning, som avser att styrka kärandens påståenden. Svaranden kan å sin sida lämna in bevisning som ska styrka att käranden inte har grund för sina yrkanden. Bevisningen kan vara såväl muntlig som skriftlig. Muntlig bevisning kan bestå i att ange personer som senare ska förhöras under en huvudförhandling, medan skriftlig bevisning kan bestå i avtalet som kärandens yrkande grundar sig på.

Kostnader för stämningsansökan

En stämningsansökan är inte gratis. Det är käranden som står för avgiften för stämningsansökan – och avgiftens storlek beror framförallt på hur stort det tvistiga beloppet är. Om beloppet understiger ett halvt prisbasbelopp (22 250 kr för 2015) är ansökningsavgiften som utgångspunkt 900 kr, medan en avgift om 2 800 kronor gäller för tvister avseende belopp överstigande ett halvt prisbasbelopp.

En stämningsansökan är inte helt enkel att utforma, speciellt inte om det är ett mål av mer komplicerad art eller som avser höga summor. Vi är gärna behjälpliga med din stämningsansökan såväl som den efterföljande tvisten.

Ställ en fråga till våra jurister
Våra 110 experter är redo för din juridiska utmaning.

Ställ en fråga till oss?

1. Vem är du?
2. Hur kan vi hjälpa dig?
Tack för kontakt!

Ställ en fråga till våra jurister

1. Vem är du?
2. Hur kan vi hjälpa dig?
Tack för kontakt!