MyFondia VirtuellaJuristen

3:12-reglerna

Äger du en kvalificerad andel i ett fåmansföretag? I så fall omfattas du av de så kallade 3:12-reglerna. 3:12-reglerna kan vara snåriga, men av skattemässiga skäl är det av stort värde för dig som företagare att hålla reda på dem.

3:12-reglerna – fåmansföretagsbeskattning i allmänhet

3:12-reglerna, det vill säga beskattningen av ägare till fåmansföretag, finns i inkomstskattelagens (1999:1229) kapitel 56 och 57. Regleringen har varit och är mycket omdiskuterad och kritiserad. Ett fåmansföretag är vanligtvis ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i bolaget. Dessa personer är ofta såväl aktieägare som löntagare i bolaget.

Den skattemässiga problematik som uppstår är vilken skatt fåmansföretagare ska betala. Som en lösning på problematiken har lagstiftaren skapat en modell som syftar till att räkna ut hur mycket en aktieägare, som även är löntagare och anställd, i ett fåmansbolag kan ta ut i utdelning under den mer fördelaktiga gruppen inkomst av kapital. Denna grupp beskattas enbart till 20 procent, det vill säga till 2/3 av den vanliga kapitalskatten.

Lagstiftaren har dock valt att sätta ett gränsbelopp för hur mycket aktieägaren tillika löntagaren får ta ut som inkomst av kapital till denna förmånliga beskattning. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst, det vill säga ungefär 30-55 procent beroende på vad man har för lön.

En inledande fråga som bör ställas är vem som träffas av 3:12-reglerna. Utöver att vara aktieägare till ett fåmansföretag finns ytterligare ett kriterium, nämligen att aktieägaren i fråga ska inneha en kvalificerad andel .

Kvalificerad andel och närståendekretsen

Om en aktieägare har en kvalificerad andel eller inte beror på i vilken grad denne har varit verksam i bolaget. Inkomstskattelagen föreskriver att aktieägaren ska ha varit verksam i betydande omfattning för att andelen ska anses vara kvalificerad. Detta bör förstås som ett krav på att personens arbetsinsats ska ha haft stor betydelse för företagets resultat.

I syfte att förhindra att ägare till kvalificerade andelar överlåter sina aktier till närstående som i sin tur överför pengarna till ägaren av kvalificerade andelar, har lagstiftaren angett en krets av personer vars andelar alltid ska anses vara kvalificerade. Det vill säga oavsett om de arbetar i betydande omfattning i bolaget eller inte. Man talar i detta sammanhang om den så kallade närståendekretsen.

Närståendekretsen består av far- och morföräldrar, föräldrar, make, barn och barns make, syskon, syskons make och barn. Överlåter man aktier till någon av dessa personer kommer utdelning från dessa aktier att beskattas som om de hade tillhört delägarna.

Även om bolaget skulle upphöra att vara ett fåmansbolag, så kan det vara bra att veta att andelarna är att anse som kvalificerade under fem år framöver.

Kvalificerade ägarandelar kan även uppstå om man startar ett dotterbolag. Startar man ett dotterbolag så anses aktierna i detta bolag fortfarande vara kvalificerade.

Gränsbeloppet i 3:12-reglerna

Hur mycket pengar man kan dela ut som inkomst av kapital enligt 3:12-reglerna bestäms av gränsbeloppet. Det finns två metoder för att räkna ut gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln. Beroende på hur mycket man väljer att ta ut i lön kan man styra hur stort belopp man kan ta ut som aktieutdelning i inkomstslaget kapital. Man måste välja en av dessa uträkningsmetoder för varje inkomstår.

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln är som namnet antyder en något enklare regel för att räkna ut gränsbeloppet, vilken baseras på en schablon. Nedan följer ett exempel.

Gränsbeloppet enligt förenklingsregeln uppgår till 2,75 multiplicerat med inkomstbasbeloppet jämte kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år multiplicerat med 105,09 procent. Detta belopp fördelas därefter på antal aktier man äger i företaget.

Inkomstbasbeloppet för beskattningsåret 2015 är 58 100 kronor.

Förenklingsregeln skulle resultera i följande gränsbelopp:

2,75 x 58 100 = 159 775

159 775 / 2 = 79 887,5

Gränsbeloppet skulle således fastställas till 159 775 kronor med hjälp av förenklingsregeln, vilket innebär att man kan ta ut 159 775 kronor till beskattning om 20 procent. Detta belopp delas upp på den andel man äger i bolaget.

Huvudregeln

Att räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln är en något mer komplicerad uträkning än förenklingsregeln, men kan ge en skattemässigt mer fördelaktig utdelning. För att få använda sig av huvudregeln krävs att man uppfyller det så kallade lönekravet.

Lönekravet

Om någon delägare tagit ut en lägre lön än summan som utgör lönekravet får man inte räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln, utan måste använda sig av förenklingsregeln. Lönekravet i 3:12-reglerna kan räknas ut antingen genom att multiplicera inkomstbasbeloppet med sex (6) samt till detta addera fem (5) procent av bolagets totala löneunderlag ( metod 1) , eller genom att multiplicera inkomstbasbeloppet med 9,6 ( metod 2) . Har bolaget ett mindre antal anställda och inte alltför höga löner är det oftast mer fördelaktigt att använda sig av metod 1.

Metod 1:

6 x inkomstbasbeloppet = 348 600. Till detta adderas 5 procent av bolagets löneunderlag.

Metod 2:

9,6 x inkomstbasbeloppet = 557 760.

Gränsbeloppet enligt huvudregeln

För att ta fram gränsbeloppet enligt huvudregeln krävs att man har vissa värden tillgängliga. Följande värden krävs för att räkna ut gränsbeloppet:

– Omkostnadsbeloppet

– Lönebaserat utrymme

– Eventuellt kvarstående utdelningsutrymme från tidigare år multiplicerat med 105,09 procent

Genom att addera dessa värden får man det belopp som är tillgängligt för utdelning enligt huvudregeln.

Ställ en fråga till våra jurister
Våra 110 experter är redo för din juridiska utmaning.

Ställ en fråga till oss?

1. Vem är du?
2. Hur kan vi hjälpa dig?
Tack för kontakt!

Ställ en fråga till våra jurister

1. Vem är du?
2. Hur kan vi hjälpa dig?
Tack för kontakt!