MyFondia VirtuellaJuristen
10 MARS 2020

Interimistiskt beslut – utan att ange grunderna för prövningstillstånd?

Hej bloggen! Nyligen hamnade jag och en kollega i en lite knivig sits i ett överprövningsmål. Tiden var helt enkelt inte på vår sida.

Vad hände?

En kund hörde av sig sent en eftermiddag och ville överklaga en förvaltningsrättsdom i ett upphandlingsrättsligt överprövningsmål. Det problematiska i detta fall var att förvaltningsrättens dom, i avsaknad av ett interimistiskt beslut, skulle vinna laga kraft samma dag som vi fick handlingarna skickade till oss. I praktiken hade vi inte möjlighet att hinna sätta oss in i ärendet och skriva välformulerade grunder för såväl interimistiskt beslut som för prövningstillstånd innan berörd kammarrätt skulle stänga för dagen.

Vad betyder ett interimistiskt beslut?

Ett interimistiskt beslut är ett beslut från kammarrätten som tillfälligt hindrar den upphandlande myndigheten från att ingå ett upphandlat avtal. Om kammarrätten inte meddelar ett interimistiskt beslut om att avtal inte får ingås innan 10 dagar passerat från förvaltningsrättens dom (den förlängda avtalsspärrens tiodagarsfrist), har den upphandlande myndigheten alla möjligheter att teckna avtal med den tilldelade leverantören. Om den upphandlande myndigheten ingår ett avtal finns inte längre någon pågående upphandling att klaga på och möjligheten till prövning i högre instans förfaller vad gäller själva upphandlingen.

Minst lika viktigt som att få prövningstillstånd

I överklagandeprocessen är ett interimistiskt beslut i princip lika viktigt för en leverantör som att målet beviljas prövningstillstånd. Vikten av att en upphandlande myndighet inte får teckna upphandlingskontrakt med den leverantör som initialt tilldelats kontraktet, innan saken slutligt avgjorts, är alltså avgörande för att en klagande leverantör ska kunna utöva sin rätt till prövning.

Interimistiska beslut är även direkt nödvändiga för att prövningstillstånd ska kunna meddelas i överprövningsmål.  Prövningstillstånd meddelas av praktiska skäl inte om domstolen inte först interimistiskt beslutat om att avtal inte får ingås.

Processen i två delar

Kammarrätternas process för interimistiska beslut och prövningstillstånd är uppdelad i två separata delar. Interimistiska beslut prövas för sig och prövningstillstånd för sig. Vad gäller prövningstillstånd måste en kammarrätt göra en relativt noggrann genomgång av målet. Syftet med en sådan genomgång är att utreda om det finns anledning att betvivla riktigheten i förvaltningsrättens avgörande eller om någon annan grund för prövningstillstånd föreligger. Av grundläggande förvaltningsrättsliga principer följer vidare att kammarrätterna inte ska fatta beslut i frågan om prövningstillstånd innan klagandeperioden är över (3 veckor i överprövningsmål).

Beslut om interimistiskt förordnande måste fattas inom 10 dagar från det att förvaltningsrättens dom meddelats. Interimistiska beslut ska, till skillnad från prövningstillstånd, inte prövas utifrån grunderna i målet. Istället ska ärendet prövas i relation till den potentiella skada eller olägenhet som den upphandlande myndigheten skulle lida av en förlängd domstolsprocess. Om den upphandlande myndighetens potentiella skada eller olägenhet bedöms vara större än leverantörens skada av att inte få målet prövat ska kammarrätterna avslå en leverantörs yrkande om interimistiskt beslut

Så till ärendet där knutarna var i full brand

Vår uppskattning var att vi hade ca 45 minuter på oss att sätta oss in i ärendet, formulera våra grunder och skicka in överklagandet. Överklaganden av detta slag tar normalt sett några timmar att skriva. Vid minsta försening skulle kammarrätten sannolikt hinna stänga för dagen innan överklagandet nådde dem och den upphandlande myndigheten skulle morgonen därpå kunna ingå avtal med den konkurrerande leverantören. Vi diskuterade kortfattat hur vi skulle fördela vår tid på ett så effektivt sätt som möjligt.

Prövningstillstånd – senare?

Eftersom frågan om prövningstillstånd skulle komma att avgöras senare diskuterade vi hastigt möjligheterna att endast kortfattat utveckla grunderna för vårt yrkande om interimistiskt beslut och att begära anstånd för den del som avsåg grunderna för prövningstillstånd.

Vår argumentation i målet följde den generella linjen om att förfördelade leverantörer har en rätt och ett intresse av att få upphandlingar granskade även i högre instans. Upphandlande myndigheter har dock motsatsvis ett intresse av att kontraktstecknandet inte försenas i allt för stor utsträckning varför vi även argumenterade för att vår kunds intresse av en prövning var synnerligt stort i aktuellt fall. Slutligen argumenterade vi kring det som redogjorts för ovan, att en kammarrätt varken genom att besluta i prövningstillståndsfrågan eller genom att inte meddela interimistiskt beslut bör kunna avgöra frågan om prövningstillstånd innan överklagandefristen har löpt ut. Vi ansåg därför att vi borde beviljas anstånd med att utveckla våra grunder för prövningstillstånd.

Hur gick det för oss?

Denna något ovanliga argumentationslinje accepterades av kammarrätten och interimistiskt beslut meddelades, detta alltså trots att vi inte lagt fram några som helst grunder för prövningstillstånd i vårt överklagande. I och med det interimistiska beslutet gavs vi möjligheten att återkomma till kammarrätten senare under veckan med ett fullskaligt överklagande.

Sammantaget kan konstateras att det vid stor tidspress är processrättsligt möjligt att överklaga förvaltningsrättsdomar i upphandlingsmål utan att för den sakens skull lägga fram några grunder för prövningstillstånd. Begär leverantören anstånd vad gäller prövningstillståndsgrunderna kan ett sådant anstånd beviljas och leverantören kan på så sätt köpa sig tiden som behövs för att i lugn och ro kunna utveckla sin talan.