MyFondia VirtuellaJuristen
11/16/2016 4:39:00 PM

Blockkedjan i bitar

Har du någon gång tänkt på att en komplicerad kedja av avtal ligger bakom också skenbart simpla inköp på nätet? När du tryckt på ”betala”-knappen är det nämligen inte alls så att dina pengar överförs direkt till försäljaren utan pengarna går först till flera andra parter som ofta består av banker, kreditkortsföretag eller andra mellanhänder. Både du och försäljaren borde ingå avtal med banken eller med kreditkortsföretaget för att affären överhuvudtaget ska kunna genomföras. De här mellanhänderna har kallats ”tillförlitliga tredje parter” och de används eftersom affärens olika parter inte litar på varandra.

Jag skulle vilja påstå att hela det västerländska ekonomiska systemet grundar sig på användning av sådana här tillförlitliga tredje parter. Vårt valutasystem skulle inte vara möjligt om vi inte skulle ha pålitliga centralbanker; värdepappershandel sker alltid genom en förmedlare, ett tillförlitligt fastighetsregister ligger som grund för ägandet av fastigheter, elmarknaden grundar sig på användning av en tredje part osv. I princip alltid när vi gör en transaktion som har ett ekonomiskt värde lägger vi vårt tillit på en tredje part som får fungera som mellanhand.

Föreställ dig en situation där man helt kunde förbigå de här tredje parterna och affärerna eller avtalen istället kunde slutas direkt mellan köparen och försäljaren. En sådan här möjlighet skulle kunna omkullkasta samhällsstrukturerna. Det här skulle innebära en stor förändring eller till och med slutet för bankers, kreditkortsföretags, elbolags och många andra institutioners affärsverksamhet. Om applikationer som använder sig av blockkedjan (blockchain) blir vanligare kan en sådan här förändring med stor sannolikhet ske.

Blockkedjan är egentligen inte märkvärdigare än databaser som fungerat som grundläggande applikationer för databehandling ända sedan det blev vanligt att använda datorer. Skillnaden mellan blockkedjan och en vanlig databas är att blockkedjan har fördelats på tusentals olika servrar runt om i världen och speciellt det att informationen (blockets) innehåll inte går att ändras i efterhand utan att samtidigt lämna spår efter sig i de påföljande blocken. Det här kunde jämföras med räkenskapsperiodens bokföringsmaterial och bokslut. När räkenskapsperioden är slut låser man bokföringen och så fastställer man resultaträkningen och balansräkningen utgående från verifikaten. Efter det här kan talen inte längre redigeras. Talen i den nya räkenskapsperiodens balansräkning öppnas upp utgående från den föregående periodens fastställda information. På ett motsvarande sätt innehåller varje block i blockkedjan en matematiskt uträknad sammanfattning av informationen i det föregående blocket. Om någon försöker att i efterhand göra ändringar i de föregående blockens information kommer den här sammanfattningsfunktionen att avslöja att en förändring gjorts.

Bankers och andra tillförlitliga tredje parters affärsidé handlar i grund och botten om att fungera som bokförare i händelser som sker mellan de olika parterna. Banken har bokfört hur mycket pengar som samlats på ditt konto och hur mycket pengar som tagits ut från ditt konto. Den här bokföringen kunde nu överföras på en decentraliserat upprätthållen transparent databas. På grund av det här kallar man blockkedjan ofta för decentraliserad bokföring (på engelska distributed ledger). Det är också här som det revolutionära i blockkedjan ligger; när man utnyttjar den här tekniken kan man utesluta alla tredje parter från olika former av transaktioner eftersom bokföringen av händelserna kan skötas med hjälp av blockkedjan. Istället för att vara tvungen att lita på att banken bokför händelser på rätt sätt på vårt bankkonto är det tryggt att veta att den decentraliserade databasen gör det omöjligt för någon enskild intressent att ta över databasen och på så sätt bokföra händelser felaktigt utan att åka fast för det.

Virtuella pengar är den mest kända applikationen som använder sig av blockkedjan. Det finns många olika former av virtuella valutor men den mest använda av dem är Bitcoin. Genom att använda sådan här virtuell valuta kan man helt utesluta bankerna från köpen eftersom pengarna kan överföras direkt från den som betalar till den som tar emot betalningen utan att man behöver använda sig av någon tredje part. Betalningar kommer knappast att ännu på ett långt tag helt baseras på virtuell valuta men däremot tror (och hoppas) jag att olika former av mikrobetalningssystem skulle bli vanligare i och med blockkedjetekniken.

För tillfället finns det inget vettigt sätt för innehållsskapare att ta betalt för det innehåll som användarna får ta del av på internet. Kostnaderna för varje enskilt betalningstillfälle är så stora att det inte lönar sig att ta betalt för sådant som kostar mindre än en (1) euro. Å andra sidan är konsumenterna inte villiga att betala en euro för att få se på en YouTube-video eller för att få läsa en tidningsartikel på webben. Om priset istället skulle vara till exempel en halv cent skulle det sänka tröskeln för att betala för innehållet, vilket i sin tur skulle möjliggöra att man tar betalt för innehåll som för tillfället är helt gratis. Blockkedjetekniken möjliggör en sådan här direkt fakturering mellan producenten och användaren så att det inte uppstår några större transaktionskostnader.

Det finns ett flertal olika applikationer som utnyttjar blockkedjetekniken och de flesta av dem är ännu i försöksstadiet. I Tyskland testar man exempelvis för tillfället en applikation vid namnet Blockcharge som skulle göra det möjligt för vem som helst att skapa en laddningsstation för elbilar på sin gård och således sälja el åt bilister som kör med elbilar. Den här applikationen sköter betalningsrörelsen mellan försäljaren och laddaren genom att använda sig av blockteknik och således utan inblandning av några mellanhänder. Storj.io – applikationen å sin sida utmanar Amazon och andra företag som säljer serverutrymme genom att erbjuda en lösning där diskutrymmet har fördelats på tusentals olika privatpersoners och företags datorer runt om i världen. Genom tjänsten kan du antingen köpa diskutrymme eller sälja ditt eget diskutrymme om du har överloppsutrymme. Spridningen och hemlighållandet av informationen har förverkligats med hjälp av blockkedjetekniken.

Blockkedjan kunde i det långa loppet också förändra juristernas jobb. Tekniken möjliggör så kallade smarta avtal det vill säga program som självständigt övervakar när avtal uppstår och förverkligas. Den schweiziska banken UBS har till exempel prövat på intelligent derivat. Där användes blockkedjeteknik för att skapa ett betalningsinstrument som automatiskt skötte debiteringar och betalningar utan inblandning från bankens utredningsavdelning.

Blockkedjeteknik är inte på något sätt problemfritt och det är inte säkert att det kommer att slå genom på det sätt som många hoppas på. För tillfället finns det stora problem till exempel med systemens datasäkerhet och teknikens prestationsförmåga. Dessutom är det svårt att ha kontroll över utvecklingen. Men såsom gäller i startskedet av så många olika nya saker överskattar vi sannolikt blockkedjeteknikens inverkan på kort sikt samtidigt som vi underskattar den inverkan som den här tekniken har på lång sikt.

Arto Lindfors är Fondias IT-jurist och ordförande i finska Tekes ReCon – forskningsprojekts styrgrupp. I ReCon – forskningsprojektet undersöker man de ekonomiska möjligheterna med blockkedjetekniken.