Digital Omnibus – förslag om AI-förordning – vad betyder EU:s förenklingar för ditt företag
EU vill bromsa regelkrångel och stärka Europas konkurrenskraft inom AI. Därför presenterade EU-kommissionen den 19 november 2025 ett så kallat digitalt omnibuspaket – ett förslag som innebär omfattande förenklingar av flera digitala regelverk, med särskilt fokus på AI-förordningen (AI Act).
I den här artikeln går Arttu Rukki och Karoliina Vesa igenom:
vad ett omnibusförslag egentligen är
varför AI-förordningen nu föreslås bli ändrad innan den ens börjat tillämpas fullt ut
vad ändringarna betyder i praktiken för bolag som utvecklar eller använder AI
Ändringarna i Dataförordningen behandlas i en separat artikel.
Vad är egentligen Omnibus?
Ett omnibusförslag är ett lagstiftningspaket som ändrar flera lagar samtidigt. Gemensamt för ändringarna är att de rör samma område – i det här fallet den digitala marknaden.
Det digitala omnibuspaketet består av två delar:
Data och personuppgifter – ändringar i datarelaterade regelverk
AI-förordningen – riktade ändringar för att förenkla och skjuta på vissa krav
Syftet med uppdelningen är sannolikt att snabbt få igenom de mest brådskande justeringarna: de som rör AI.
Varför vill EU ända AI-förordningen?
EU har under de senaste åren infört flera tunga digitala regelverk. Samtidigt har frågorna vuxit: riskerar Europa att reglera sig bort från AI-kapplöpningen?
Kommissionen har identifierat flera problem, bland annat:
utnämnande av nationella tillsynsmyndigheter går långsamt
det saknas harmoniserade standarder och praktisk vägledning för AI-system med hög risk
Resultatet: ett förslag som ska göra AI-förordningen mer proportionerlig, mer praktiskt genomförbar och mindre administrativt betungande och därigenom stärka unionens värderingar.
Högrisk-AI: Kraven skjuts upp och kopplas till vägledning
En av de viktigaste förändringarna gäller AI-system med hög risk.
Enligt förslaget ska kraven:
inte börja gälla förrän relevanta standarder och andra verktyg för efterlevnad finns på plats
sedan träda i kraft efter en övergångsperiod på 6–12 månader, beroende på systemets klassificering
I praktiken betyder det att:
det inte sätts något exakt startdatum
tillämpningen kopplas till när Kommissionen anser att stödet är tillräckligt
Samtidigt införs ett absolut stoppdatum:
december 2027 (för system med ändamål som listas i förordningens bilaga III)
augusti 2028 för (för system med ändamål som listas i förordningens bilaga I)
AI-system som redan finns på marknaden före dessa datum föreslås bli undantagna, så länge de inte ändras väsentligt i efterhand.
Förslaget är ovanligt eftersom det syftar till att ändra lagregler som ännu inte har trätt i kraft. Detta återspeglar den brådska med vilken AI-förordningen färdigställdes. Det har kanske inte varit möjligt att i tillräcklig utsträckning förutse alla konsekvenser och praktiska utmaningar. Tekniken utvecklas i en snabb takt, vilket innebär att man i ett massivt och långsamt rörligt maskineri som EU nästan oundvikligen hamnar på efterkälken då reglering baseras på gårdagens förståelse och omständigheter. Att förlänga tidsfrister och koppla dem till stödmaterial som publiceras av myndigheterna gör det visserligen lättare att uppfylla skyldigheterna, men avlägsnar dem inte.
Kraven för högrisksystem föreslås bli mildrade. Till exempel:
vissa högrisk-system som används för begränsade eller rutinmässiga uppgifter kan undantas från registrering i EU:s AI-databas
bedömningen måste fortfarande göras, dokumenteras och kunna visas upp för myndighet
Det faktiska bedömningsarbetet kommer därför inte att försvinna, men kan i större utsträckning hanteras internt.
AI-kunnighet: ansvaret flyttas från företagen
AI-förordningen innehåller redan i dag en skyldighetför leverantörer och tillhandahållare att främja AI-kunnighet. Den trädde i kraft så tidigt som februari 2025.
Nu föreslås att ansvaret flyttas från företag till EU-kommissionen och medlemsstaterna.
Bakgrunden är enkel: skyldigheten har varit otydlig och svår att omsätta i praktiken.
Även utan en uttrycklig skyldighet att främja AI-kunnighet kommer dock smarta organisationer naturligtvis att sträva efter att utbilda sin personal och öka organisationens ”AI-mognad”. En kompetent och AI-kunnig organisation spelar en nyckelroll när det gäller att:
identifiera och genomföra förbättring av processer,
hitta nya affärsmöjligheter och andra projekt som syftar till att effektivisera verksamheten.
Andra viktiga ändringar i korthet
Omnibusförslaget innehåller även flera andra nyheter:
Kraven på generativ AI och märkning av genererat material kommer att skjutas upp till februari 2027, för system som finns på marknaden före augusti 2026.
Utökning av lättnader som tidigare gällt små och medelstora företag till att också omfatta s.k. ”small mid-caps”, vilket avsevärt ökar antalet organisationer som omfattas av lättnaderna.
Kontroll av system baserade på AI-modeller för allmänna ändamål och system på mycket stora plattformar och sökmotorer skulle centraliseras till AI-byrån.
Rätten att behandla särskilda kategorier av personuppgifter i syfte att upptäcka och korrigera bias skulle utvidgas från högrisksystem till även andra kategorier av AI-system. Sådan behandling skulle dock fortfarande kräva lämpliga skyddsåtgärder.
Regleringen av AI-sandlådor skulle utvidgas.
Tidplan och behandling av ändringar
De föreslagna ändringarna väntas bli behandlade skyndsamt. Utan ändringarna börjar kraven för högrisksystem i AI-förordningen att gälla redan i augusti 2026. Förlängningen av tidsfrister som finns i förslaget skulle ge leverantörer och tillhandahållare av dessa system bättre möjligheter att uppfylla kraven. Med tanke på de medialt uppmärksammade implementationssvårigheterna och ryktena om ett akut stopp för AI-förordningen, verkar det sannolikt att beslut om Omnibus-förslaget ligger högt på EU:s prioriteringslista.
Sammanfattning – saker att ta med sig
Huvudsyftet med ändringarna är att:
minska den administrativa bördan av efterlevnad
stödja konkurrenskraften för aktörer baserade i EU i den globala AI-kapplöpningen.
Om ändringarna träder i kraft skulle de minska trycket på att uppfylla kraven och skjuta fram tidsfristerna en aning. Som helhet förblir dock AI-förordningen ett relativt krävande ramverk för aktörer som utvecklar AI-system, särskilt när systemens avsedda användning ligger inom högriskkategorin.
Fondias experter vid din sida
Vårt team av experter inom AI-reglering finns här för att stötta er i alla era AI-relaterade projekt, oavsett om ni utvecklar egna AI-verktyg eller införlivar andras AI-verktyg i er verksamhet. Kontakta oss – så hjälper vi dig att ligga steget före, utan onödigt krångel.
Kontakta Fondia för affärsnära juridisk rådgivning.